Ändå har politikerna svårt att ringa in det som måste ses som den viktigaste valfrågan: bristen på arbetskraft.
Det är den som till mycket stor del ligger bakom vårdköer, otillräckliga skolresultat, låg polisnärvaro och andra bekymmer i den offentliga sektorn.
Men problemen som följer av arbetskraftsbristen är större än så. Den gör att en lång rad befattningar även i det privata näringslivet inte kan fyllas. Produktionstakten blir lägre, hjulen i ekonomin snurrar långsammare, mindre skatt betalas in.
Befintlig personal måste många gånger täcka för luckor i bemanningen, dra ett tyngre lass, bli mer utarbetad.
Enligt Arbetsförmedlingen är det brist inom tre av fyra yrken i dag. Det är både jobb som kräver högskoleutbildning – exempelvis förskollärare, ingenjörer och sjuksköterskor – men även sådana som kräver yrkesutbildning på gymnasienivå, som elektriker, VVS-montörer och fordonsmekaniker.
Problemet är sammansatt men några vägar är givna:
Inträdet i arbetslivet måste ske tidigare. Ungdomar bör börja på sitt första jobb i lägre ålder än i dag – korta utbildningstiden och hitta rätt yrke snabbare.
Folk måste jobba längre. Här krävs en rad åtgärder, från ekonomiska drivkrafter för att gå i pension senare till en förändring av arbetslivet så att jobbet känns meningsfullt och lustfyllt under alla yrkesår. Det bör vara lättare att vidareutbilda sig även om man har jobb. 50-plussare ska kunna ta sig an nya utmaningar, starta om på ny arbetsplats eller till och med i nytt yrke. Färre bör klamra sig fast vid ett jobb där de vantrivs med hopp om tidig pensionering.
Det ska löna sig att jobba heltid. Skatte- och bidragsvillkoren bör uppmuntra det. Relativt högavlönade specialister, som läkare, ser i dag allt för stor del av en löneökning försvinna i skatt. Bidrag som minskar vid ökad inkomst gör i sin tur att det lönar sig för dåligt att gå från deltid till heltid för personer i låglöneyrken.
Flyktingpolitiken bör, förutom att vara human, främja god matchning på arbetsmarknaden. Den tillfälliga asyllagen innebär korta uppehållstillstånd och stopp för familjeåterförening för krigsflyktingar. Samtidigt leder heltidsjobb, men inte studier, till permanent uppehållstillstånd och till rätt att återförenas med barn och makar.
Det innebär att många flyktingar uppmuntras att snabbt ta ett jobb i stället för att exempelvis bygga på och anpassa sina yrkeskunskaper med hjälp av en lite längre utbildning. Matchningen blir dålig, de nyanländas kunskaper tas inte till vara.
Arbetskraftsinvandring bidrar på marginalen till att lindra rekryteringsproblemen. Tyvärr är reglerna fyrkantiga och har lett till att en rad drivna och kompetenta arbetsinvandrare har utvisats på grund av mindre regelbrott. Det måste stoppas. Reglerna för arbetskraftsinvandring måste göras mer generösa. Sverige behöver all kompetens som det kan få.