Det finns en konflikt i Sveriges kultur- och nöjesliv som handlar om huruvida pop- och rockmusik som genrer är förfördelade när staten fördelar ekonomiskt stöd till arrangörer och institutioner.
Svensk Live, som organiserar 200 konsertarrangörer inom rock- och pop har drivit denna fråga i flera år och i samarbete med Studiefrämjandet i Västra Götaland tagit fram rapporten "Maktens musik" där man med statistik visar att jazz får den största delen av kakan när staten fördelar bidrag och att europeisk konstmusik, folk- och världsmusik också får betydligt mer än popen.
Seminariet inleddes med ett anförande av Joppe Pihgren, popmusiker och verksamhetschef för Svensk Live, som luftade han en stor frustration inför ett pinfärskt besked från Statens kulturråd om att Svensk Live beviljats 1,3 miljoner i projektstöd i stället för 17 sökta miljoner i verksamhetsstöd. Därefter redogjorde han för "popens pyramid" som har en livskraftig bas i form av verksamhet hos kulturskolor och studieförbund och en ekonomiskt välmående elit, men att nivån däremellan håller på att rasa ihop.
På plats för att debattera frågan fanns Staffan Forssell, generaldirektör för Kulturrådet, tillsammans med bland andra Tobias Nielsen, expert på ekonomiska analyser inom kulturområdet och Elin Norquist, chef för Musikplattformen på statliga Musikverket. Kulturjournalisten Ika Johannesson var moderator.
Debatten, som tidvis blev ganska infekterad, landade i att dagens system för bidrag till livemusik och synen på pop och rockmusik som kommersiellt bärkraftig är förlegad om att man behöver utreda detta vidare.