Krögare i Eskilstuna kritiserar hårdare tolkning av alkohollagen

Eskilstuna hotell- och restaurangförening anser att kommunen blivit övernitisk i sin tillsyn över stans krogar det senaste året.‒Vi saknar dialogen som fanns förut och tycker att alkohollagen tolkas för hårt i dag, säger föreningens ordförande Göran Pettersson.

Foto: TT

Övrigt2018-01-08 19:40
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Frågan har varit uppe för diskussion vid flera tillfällen i Hotell- och restaurangföreningen.

‒Rent allmänt har många krögare fått erinringar det senaste året, säger Göran Pettersson. Det kan inte vara så att vi har blivit olagliga nu, när vi inte varit det tidigare.

‒Men nu har vi fått erinringar för saker som inte ledde till anmärkningar förut. Branschen får svårt att följa lagen med den här tolkningen, där man tittar på smådetaljer. Naturligtvis är lagen till för att följas, och det gör vi allihopa. Men man kan tolka lagen på olika sätt, och just nu är det väldigt hårt.

‒Som det är nu är det många som tappar sugen och inte vill satsa. Man ska inte behöva ligga sömnlös på nätterna för att hela ens livsverk står på spel. Jag tror det här kan leda till att krogar slår igen.

Eskilstuna kommun fick 2015 skarp kritik av länsstyrelsen för hur alkoholtillsynen sköttes. Då var socialnämnden ansvarig. Sedan 1 januari 2016 ligger tillsynen under miljö- och räddningstjänstnämnden, som också förstärkte personalstyrkan.

Större delen av 2016 hade en ensam handläggare om såväl alkohol- som tobakstillsyn. Under 2017 förstärktes personalstyrkan till tre alkoholhandläggare och en tobakshandläggare.

Det är efter de här förändringarna krögarna upplevt att tillsynen blivit tuffare.

‒Vi vill få i gång den dialog vi hade tidigare, men som nu försvunnit, säger Göran Pettersson.

Han ser gärna att Eskilstuna börjar tillämpa den så kallade Rättviksmodellen. Det är ett koncept där tillsynsmyndighet och näringsidkare möts, och som bygger på ömsesidigt förtroende.

Geerth Gustavsson (S) är ordförande för miljö- och räddningstjänstnämnden.

‒Vi är medvetna om krögarnas kritik, säger han. Men efter länsstyrelsens kritik var vi tvungna att skärpa oss. När vi tog över ansvaret för alkoholtillsynen fick vi med oss pengar för att anställa fler personer som jobbar med det här.

‒Det är alltså inte så att lagtolkningen blivit hårdare, utan att vi hinner göra mera.

Att helt gå över till Rättviksmodellen är inte aktuellt enligt Geerth Gustavsson.

‒Det finns bra delar i den, men det skiljer också mycket mellan Rättvik och Eskilstuna som kommuner.

Däremot är han öppen för synpunkter och mer dialog.

‒Tanken är att vi ska ha mer kontakt med branschen i fortsättningen, samtidigt kan man tycka att den också ska ha förståelse för nämndens ansvar som tillsynsmyndighet, säger Geerth Gustavsson.

‒Jag tycker att alkohollagen är förhållandevis tydlig, så om man bara följer det regelverket ska det inte vara några bekymmer.

Rättviksmodellen

Syftet med Rättviksmodellen har varit att minska regelbördan och stärka näringsidkare i deras vilja att göra rätt. Hänsyn tas till såväl småföretagarnas vardag och myndighetens tillsynsansvar.

Sanktioner för felaktigheter följer en trappa som inleds med muntlig dialog som följs av skriftlig dialog om brister kvarstår. Därefter kan en föreläggande och vite sättas in. Slutligen kan verksamhetsförbud bli aktuellt. Utgångspunkten är att en hög grad av kommunikation och förståelse har byggts upp mellan inspektörer.

Arbetssättet har enligt en utvärdering lett fram till att Rättviksföretagare inom besöksnäringen ger kommunen högt betyg när det gäller förtroende, meningsfulla möten och bemötande. Betyget är avsevärt högre än med kommuner man jämfört med. Omdömet för företagsklimatet i Rättvik låg 2008 långt under rikssnittet, för att nu ligga i toppskiktet.