Det gick att ansluta Amazons serverhallar i Eskilstuna och Katrineholm. Men efter detta börjar kapaciteten i elsystemet att vara ansträngd.
Detta är näringsliv och kommuner inte vana vid. Men överraskningen borde inte vara stor. Viktiga orsaker har varit kända länge: Bortfall av några av landets största kraftverk, ett ökat beroende av nyckfullt varierande vindkraft samt eftersläpande investeringar hos Svenska Kraftnät.
Under 2018 har länsstyrelsen, det tidigare regionförbundet och riksdagsledamöter från länet träffats för att få problemet belyst tillsammans med berörda statliga myndigheter. I juni medverkade landshövding Liselott Hagberg med en gästkrönika här på sidan om det arbetet. Nu ligger två sörmländska motioner för behandling i riksdagen. De är en del av resultatet av samtalen här i länet tidigare under året.
Behovet av att förstärka elnätet är motionärerna ense om. I båda motionerna pekas på det stora elbehov som uppstår om SSAB i Oxelösund kan genomföra ett klimatpositivt teknikskifte som eliminerar kolförbrukningen i processen. Den ena motionen (M, C, KD) är ganska summariskt skriven, medan de tre socialdemokraterna med Fredrik Olovsson i spetsen är mer ambitiösa.
De ser dock kapacitetsbristen som främst ”en ekonomisk och organisatorisk problematik”. De menar att det saknas en central instans som kan samordna både regionala och nationella åtgärder. Där tycks de se framför sig att någon statlig myndighet ska få prioritera bort en del elkrävande investeringar om det blir konkurrens om en möjlig ökning av elleveranserna.
De tycks underskatta Svenska Kraftnäts betydelse. Denna tekniskt mycket avancerade statliga myndighet ansvarar för stamnätets utbyggnad, stabilitet och samspel med elmarknaderna. Men det har lyssnats för lite på Svenska Kraftnäts upprepade varningar för att kraftsystemets leveranssäkerhet försämras, och att risken för bortkopplingar eller stora avbrott kan tillta.
Det är omöjligt att förbättra Sörmlands försörjningsläge om inte dessa större frågor angrips nationellt, både genom ökade investeringar i nätet och genom en energipolitik där eltillgången kan räcka för de nya behov som kommer med klimatpolitiken.
Svenska Kraftnäts angelägna satsningar på nya kraftledningar motarbetas ofta i planeringsprocessen, med krav på jordkablar som ibland kan vara tio gånger dyrare, ha sämre kapacitet och dessutom större problem vid driftstörningar.
Svenska Kraftnäts omfattande redovisning av vad som behöver göras för att stärka nätets stabilitet och kapacitet har för det mesta förbisetts nästan helt i samhällsdebatten.
Både investeringsvolymen och möjligheterna att påskynda tillståndsprocessen är politiska frågor som borde prioriteras högre. Det har likheter i den ena delen med järnvägens sedan 90-talet eftersläpande upprustningsbehov och i den andra delen med planprocessernas ibland onödiga fördröjningar av bostadsbyggande.