I de nya råden från Livsmedelsverket, som presenterades på tisdagen, uppmanas skolorna att besluta om vilka önskemål som ska tillgodoses, bortsett från de medicinskt och religiöst motiverade.
Att skapa ett enhetligt regelverk handlar inte om illvilja eller missunnsamhet från vare sig Livsmedelsverket eller skolorna, utan om pengar.
Ta Jönköping. Där kostar skolluncherna 48 kronor styck. Av det går en fjärdedel till råvaror och resten till lokal- och personalkostnader. Ju fler specialmåltider som lagas, desto mer personal behövs, och då blir det mindre pengar över till råvaror, alternativt till andra verksamheter, om matanslagen höjs.
Därför har kommunen beslutat att erbjuda ett par maträtter varje dag, varav minst en vegetarisk, men inte vegan-, halal- eller kosherkost. Elever med sådana önskemål hänvisas till det vegetariska alternativet. (KIT, 20/5-2016) Dessutom kräver allt fler skolor och kommuner att barn som vill ha specialkost på grund av allergi visar upp läkarintyg.
Sammantaget är det rimliga avvägningar. Särskilt eftersom läkare och kostexperter varnar för att utesluta födoämnen utan medicinsk undersökning (Sydsvenskan, 14/4-2017).
Andra vettiga idéer i riktlinjerna är att eleverna ska äta lunch vid ungefär samma tid varje dag och ha minst 20 minuter på sig. Vidare rekommenderas att skolorna har stora salladsbord med minst fem sorters grönsaker, samt serverar mer fisk och mindre rött kött, salt och socker.
Det senare gäller inte bara luncher samt förskolornas och fritidshemmens mellanmål, utan kanske i ännu högre grad utbudet i skolornas kafeterior, som Livsmedelsverket inte anser bör likna kiosker eller kaféer. I stället för sötsaker föreslås ett ökat utbud av nyttiga och miljösmarta produkter som frukt, smoothies och yoghurt, för att främja att äldre elever som blir hungriga på eftermiddagen inte väljer läsk och godis.
Ytterligare ett plus är att Livsmedelsverket inte enbart har vägt in näringsinnehållet, utan numera även uppmanar skolor och förskolor att ta hänsyn till vad som är bra för miljön, vilket hela den offentliga sektorn bör göra.
För avgiftsfri skolmat är inte bara ett träffsäkert sätt att utjämna skillnader mellan elever i hälsa. Det serveras miljontals matportioner varje dag i bland annat skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus. Skattepengarna som spenderas på detta bör snarare bidra till ett hållbart samhälle än motsatsen, vilket går utmärkt att kombinera med krav på näringsinnehåll och variation.
Exempelvis genom att satsa på frukt och grönt.