Men geografi är en realitet. Skolan måste fungera för både landsbygd och stad. Med fyra sinsemellan mycket olika tätorter med högstadier är det nödvändigt att skolorganisationen är acceptabel i kommunens olika delar.
Majoriteten av moderater och socialdemokrater har nu – efter en tids förberedelser och föräldramöten på de berörda skolorna – siktet inställt på ett snabbt avgörande. Faktum ska vara fullbordat innan det blir valkampanj och valdag, Det är innebörden om ett avgörande beslut tas redan i november.
Kontroverserna kring den förra, betydligt mindre omvälvande, skolplanen kastar ofrånkomligen en skugga över den nya skolfrågan och över Strängnäspolitiken i stort. Moderaternas röster var avgörande för att driva fram den folkomröstning som ägde rum. Moderaterna var då inriktade på att klämma åt den dåvarande majoriteten genom att utnyttja irriterade föräldraopinioner i delar av Strängnäs stad. Folkomröstningen gällde på ytan en organisatorisk princip, men i praktiken inställningen till att ha fler elever på Paulinska skolan. De många budgetfrågorna och pedagogiska utmaningarna hamnade då i bakgrunden. Det hela slutade med ett lågt valdeltagande. Väljarna i stora delar av kommunen var kallsinniga till hela den konflikt som främst handlade om Strängnäs stad.
Den här gången är förslagen åtminstone delvis bättre förberedda med informationsmöten. Men de gäller betydligt mer kontroversiella frågor med större ekonomiska och andra konsekvenser. Den politiska sprängkraften mellan centralort och andra kommundelar är också avsevärt större. Medan det i förra omgången blev enighetom att bevara tre landsbygdsskolor för årskurserna F-3 sopas det beslutet nu undan, och tanken är att i november få nedläggningsbeslut för alla tre, även den i Fogdö som har flest elever. Dessutom är inriktningen att först Stallarholmen och sedan Åker ska förlora sina högstadier.
Visserligen har det skett en rad betydelsefulla personskiften i en del partier och i kommunstyrelse och nämnder. Men så kort kan minnet ändå inte vara att Moderaternas uppträdande vid det förra skolbeslutet nu inte får följder. Det kommer att påverka synen på deras önskan att tillsammans med Socialdemokraterna driva igenom ett kvickt avgörande och hindra att kommunvalet 2018 påverkar utgången i Stallarholmen, Åker och de mindre orterna.
Samtidigt är det ett faktum att kostnaderna är höga, för byggnader och för skolskjutsar eller för båda delarna – när geografin ser ut som den gör. En mycket vikig faktor är en förväntad befolkningstillväxt i Läggesta och Mariefred som kan motivera att ett nytt högstadium byggs där. I så fall påverkar det både Åker och Stallarholmen. På högstadienivån är det dessutom ofta en fördel att gå i en större skola. Det är fler ämnen och de ska ha behöriga lärare. Det är lättare att ha en hög kvalitet och en mer stimulerande intellektuell studiemiljöom man inte är begränsad till en ganska liten ort.
De små bygdeskolorna har på ett annat sätt en viktig roll för att möjliggöra att barnfamiljer söker sig till landsbygden, bygger hus eller väljer att inte flytta därifrån. Men underlaget kan inte vara för litet. Finns det inte barn nog går det inte. Lokalkostnaderna är däremot inte ett säkert argument för nedläggning. Kommunalt ägda skolhus som inte går att sälja behöver visserligen värmas upp om skolan är kvar. Men kapitalkostnaderna för att använda dem är låga så länge större renoveringar inte krävs.
Vad det nu lutar åt är att stad kör över landsbygd, oavsett om de pedagogiska argumenten finns eller inte. Så kan man göra – om man är S och M och har majoritet ihop. Men man ska inte tro att det sedan är glömt nästa, eller ens nästnästnästa, mandatperiod.