Det är skillnad på kött och kött. Det spelar roll hur köttet vi lägger på tallriken har producerats, var djuren har växt upp och vilka lagar i form av djurskydd och miljöskydd som har styrt.
Svenska konsumenter verkar allt mer fundera noga på vad de äter, vad de köper och vad de slänger. Allt spelar roll. Inhemsk köttproduktion ökar, importen och den totala konsumtionen minskar, visar siffror från Jordbruksverket (DN 5/3). Det är den kombinationen som många efterfrågat, att vi gör skillnad på kött och kött. Debatten om mat och klimat behövde utrymme för nyanser och detaljer.
All köttproduktion, all djurhållning kan inte dras över en kam. Svenska djurskydds- och miljölagar är bland de hårdaste i världen. Vi har riskmedvetna och lösningsorienterade branschorganisationer, samt starka konsumentorganisationer som kan driva opinion och ställa krav.
Betande djur gör mycken grön nytta. Vid sidan om att vi får öppna landskap i stället för igenväxta snår, är betad mark bra för biologisk mångfald. De öppna hagmarkerna är till nytta för insekter och bin. En landsbygd utan djurhållning är inget att idyllisera eller ens längta efter med någon form av klimatargument. Förutom relativt låg klimatpåverkan kan inhemskt kött, de animaliska produkter som produceras i enlighet med svensk lagstiftning, dessutom ståta med låg antibiotika-användning och ett starkt djurskydd.
Inget är perfekt, men i Sverige har vi kommit långt. En långsiktigt hållbar köttproduktion bör dessutom vara väl spridd över landet, decentraliserad, för att brett kunna bidra till biologisk mångfald och erbjuda jämförelsevis korta avstånd mellan jord, bod och bord.
Vakuumpackat kött som flygs in från allt annat än klimatvänliga djurfabriker i exempelvis Sydamerika må vara billigare än det svenska per kilo, men det finns en bismak sett till helheten. Detta verkar ha fått svenska konsumenter att köpa mer av det dyrare. Det är uppmuntrande att konsumtenter som gör genomtänkta val – ofta med föredömlig hjälp av ursprungsmärkning – gör faktisk skillnad. Den som vill ha ännu bättre koll på ursprung och förutsättningar kan exempelvis söka lokalproducerat. För att driva på utvecklingen ytterligare i konstruktiv riktning, behöver många restauranger och matställen bli bättre på att redovisa ursprung för köttprodukterna.
Det spelar även stor roll hur våra skattepengar används till offentliga måltider – i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2018 ger vid handen att knappt var tredje kommun följer upp måltidernas klimatpåverkan. Bara en av tre kommuner köper aktivt in nötkött och fågelkött av svenskt ursprung. När det kommer till vegetabilier är det få kommuner som ens har bekymrat sig om ursprunget. Om vi höjer blicken från köttet bör de flesta inse att även hur grönsaker och annan växtbaserad mat produceras spelar roll för helheten i vår dagliga livsmedelskonsumtion.