Både Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO, och Leif Östling, ordförande i Svenskt Näringsliv, menar enligt Dagens Industri i onsdags att det inte är acceptabelt om ett kostnadstryck som åldersstrukturen bygger upp i de offentliga finanserna pyser ut genom att kommunskatterna åker uppåt.
Ja. Men i så fall borde de också se till att deras organisationer underlättar sådana skattereformer och andra åtgärder som stimulerar arbete – och som lägger mer av skattebördan på andra baser än arbete och företagande. Det är föga hjälpsamt när ordföranden i Svenskt Näringsliv sprider en sådan lobbyistförenkling som att kostnadsbördan i kommunal service lätt kan åtgärdas med en snabb ökning av antalet privata leverantörer. Inte heller är det till nämnvärd hjälp för riksdag och regering att ordföranden i LO sprider en bild av att obestämda skattehöjningar på "kapital" kan föras rakt över till kommuner och landsting för att hålla tillbaka deras skatteuttag.
Det handlar, om det ska lyckas, om flera olika skatteväxlingar, som var för sig behöver balanseras så att de blir acceptabla fördelningsmässigt. De ska främja arbete och företagande och god miljö – och förbättra de offentliga finanserna genom fler i arbete, produktiva investeringar och sjunkande sociala utgifter. De ska också vara så brett politiskt acceptabla att de kan genomföras med åtskilliga partiers stöd.
Sådan finansiering av skattereformer som träffar brett över yrken och inkomstskikt kan användas för att hålla nere breda inkomstgruppers skatter på arbete. Detta berör delar av den mycket förmånliga behandlingen av belånade hus, med fulla avdrag men låg intäktsbeskattning – lägre ju dyrare huset är.
En annan omläggning börvara att förmåner av olika slag som främst tillfaller höginkomsttagare växlas mot sänkning av den mycket långtgående extrabeskattningen av välbetalda medarbetare i bland annat industrin och vården. Till stor del är det samma personer som gynnas vad gäller de dyraste husen
Andra kryphål och särregler ger vissa höginkomsttagare fribrev från de hårda skatter som andra med samma inkomster belastas med fullt ut: Alla exportindustrins mest kvalificerade ingenjörer behandlas mycket hårt med marginalskatteeffekter staplade på varandra, till skada för landets tekniska utveckling. Samtidigt har revisions- och advokatbyråer med nya knep lyckats kringgå delar av det ingripande mot deras skatteprivilegier som dåvarande finansministern Anders Borg (M) åstadkom. Det sistnämnda är, som även ledningen för organisationen Företagarna medger, en viktig del av bakgrunden till det förslag om ändrade särregler för fåmansföretag som det riktas en del högljudd kritik mot.
För det tredje behöver omläggningar av bolags- och miljöbeskattning balanseras så att nya miljöavgifter och borttagna kryphål växlas mot sänkta skattesatser som gynnar anställning och investeringar.
I stället har det nu i ett antal år pågåtten glidning mot en del höjda skatter på arbete samtidigt som andra åtgärder förts fram utan samordning. Ibland – som med kilometerskatt för lastfordon och åtgärd mot banksektorns momsprivilegium – har dessutom utredningar landat i alternativ som inte varit möjliga eller önskvärda att genomföra.
Av detta kan det lätt bli en planlös drift mot kommunskattehöjningar. Det kan då inte enbart skyllas på riksdagspartier eller på finansministern. De stora intresseorganisationerna, som LO och Svenskt Näringsliv, har skött sig dåligt. De har inte gett stöd för en konstruktiv kompromissanda över blockgränsen.