Det handlar inte bara om att eleverna ska svara pÄ frÄgorna samtidigt. Det Àr lika viktigt att proven rÀttas enligt samma kriterier. DÀr Àr vi inte i dag.
Skolinspektionens senaste granskning visar att lĂ€rarna gjorde en för generös bedömning i drygt 40 procent av fallen och en för strĂ€ng i över 20 i Ă€mnena matematik, engelska, svenska, SO och NO. Antalet prov som rĂ€ttas korrekt Ă€r alltsĂ„ inte ens fyra av tio â fĂ€rre Ă€n hĂ€lften â vilket Ă€r ett klart underbetyg till dagens modell.
Problemet Àr lÄngt ifrÄn nytt. Att likvÀrdiga elevprestationer ger olika betyg Àr kÀnt sedan lÀnge och med jÀmna mellanrum kommer politiska utspel om att proven ska rÀttas centralt, Ätminstone pÄ gymnasiet.
2013 var det Moderaterna. 2016 Socialdemokraterna, som olyckligtvis har backat. Nu i veckan Liberalerna, som har drivit frÄgan i flera Är, men trots det uppenbarligen inte fick igenom central rÀttning i regeringsstÀllning.
DĂ€rmed har det en gĂ„ng funnits majoritet i riksdagen för central rĂ€ttning, som enligt Liberalerna skulle kosta cirka 300 miljoner kronor per Ă„r. L vill dessutom att större delen av rĂ€ttningen ska skötas av pensionerade lĂ€rare â sĂ„ att det inte tar tid frĂ„n undervisning och lektionsförberedelser â vilket Ă€ven föreslogs pĂ„ den hĂ€r ledarsidan för mindre Ă€n tvĂ„ mĂ„nader sedan.
Men trots att mÄnga ser problemet hÀnder ingenting. Proven rÀttas i mÄnga fall fortfarande pÄ skolorna, Àven om det finns undantag. Exempelvis har Solna gÄtt före och infört central kommunal rÀttning, bland annat för att rÀttssÀkerheten för eleverna ökar om den som rÀttar inte har nÄgra förutfattade meningar om eleven som skrivit provet.
En annan fördel med extern rÀttning Àr att det minskar risken för att lÀrare pÄ skolor med mÄnga svaga elever faller i fÀllan och sÀnker nivÄn i undervisningen och kraven vid betygssÀttningen. Om slutbetygen knyts till snittet pÄ proven, som dÄ rÀttas av lÀrare som bedömer elever i hög- eller lÄgpresterande skolor efter samma skala, kommer betygen med vilka eleverna söker in till gymnasiet och universitetet att vara mer likvÀrdiga.
Dessutom innebÀr ett kraftigt beskuret utrymme för att sÀtta glÀdjebetyg att det blir enklare att hitta skolor som inte levererar. DÀrefter kan team frÄn Skolinspektionen hjÀlpa utbildningar som ligger pÄ grÀnsen att höja sig. Medan de som ligger hopplöst under det acceptabla stÀngs, sÄ att eleverna snarast fÄr den kvalitativa utbildning som de har rÀtt till.
Det förutsÀtter dock en betydligt vassare Skolinspektion Àn i dag, vilket Àr nödvÀndigt oavsett om de nationella proven rÀttas internt eller centralt. Skolor som inte hÄller mÄttet ska inte tillÄtas att bedriva undervisning Är ut och Är in, utan att ta krafttag mot bristerna som Skolinspektionen pÄpekar. Det gÀller alla skolor: kommunala och fristÄende, vinstdrivande och ideella, religiösa och icke-konfessionella.
DÀrför bör Liberalernas utspel tas pÄ allvar. Det borde inte vara svÄrt för en riksdagsmajoritet att stÀlla sig bakom förslaget.