I dagens läge kan man titta tillbaka på ett fjolår där man inte tagit reda på något av det förorenade släckvattnet efter det att bränderna väl är släckta.
Under 2016 släckte räddningstjänsten 121 bränder i byggnader och 278 bränder som inte var kopplade till en byggnad.
I inget av fallen tog man reda på det förorenade släckvattnet.
I framtiden vill räddningschefen att räddningstjänstens personal göra ett mer aktivt val.
‒Handlar det om en bil som brinner och som inte står så tokigt till att elden kan spridas så är det kanske bättre att den får brinna färdigt, säger Lars Lagebo.
Med det man vet i dag kan det vara att föredra att föroreningarna stiger till väders och blandas med luften än att det blandas med vatten och går ner i marken.
Räddningschefen Lars Lagebo ser gärna att man i Eskilstuna tittar närmare på Viskaforsmodellen, där man i Västergötland infört rutiner på att ta reda på det släckvatten som man kan ta reda på och i ett så tidigt skede som möjligt. Och han är positiv till idén från miljöpartiets Ronny Ilhag och Magnus Arreflod, som motionerat i ärendet och som lyfter frågan om att få resurser att bättre omhänderta förorenat släckvatten.
I dag saknar man både material, utbildning och erfarenhet.
‒Men det kan vi snart ändra på och det behöver inte bli så dyrt heller.
Att köpa in bland annat uppsamlingsbassänger, länspumpar, vattendammsugare, elverk och brunnstätningar räknar man med kan kosta cirka 250 000 kronor.
Tillkommer gör kostnaderna för utbildningen. Lars Lagebo avslutar:
‒Jag hoppas ju att vi kan vara i gång med det här så snart som möjligt, och jag hoppas och tror att det här kan vara något för hela Räddsam. Men att vi lägger fokus på att skapa en Eskilstunamodell.
Ett första steg mot en miljövänligare verksamhet togs när Miljö- och räddningstjänstnämnden ställde sig bakom förslaget vid gårdagens sammanträde.
Närmast ska kommunstyrelsen titta närmare på idén vid sitt möte 7 september därefter tas ett beslut i kommunfullmäktige.