Svar till insändaren "Nej tack till böneutrop och kyrkklockor", skriven av signaturen Rasmus, publicerad den 16 maj. Denna insändare sänder fel budskap på många olika sätt. Dels blir religionsutövare kallade dumma, och dels likställer han ljudet av klockor med det religiösa innehåll som predikas ut för offentligheten under ett böneutrop. Det är skillnad på klockor som ringer och en predikan.
År 2000 drog man en linje mellan religion och politik. Sverige har i dag inte någon statskyrka. Att människor ska ha alternativet att avstå religion är en mänsklig rättighet. Men respekt måste också ömsesidigt finnas gentemot dem vars religion fyller en viktig funktion i deras liv. Många upplever sin religion, oavsett vilken den är, som ett sätt att finna trygghet och styrka. Därför är det anmärkningsvärt hur skribenten fördummar denna grupp. Som kristdemokrat menar jag, att det inte finns ett motsatsförhållande mellan att vara en rationell och förnuftig, smart människa och samtidigt religiös. Respekt ska finnas gentemot både den som är ateist och den som är troende inom någon religion.
Skribenten verkar även ha något emot kyrkklockor i allmänhet. Dock verkar Rasmus glömma bort den tydliga skillnaden mellan ett böneutrop och en kyrkklocka. Ett böneutrop innebär en bön hörs flera kilometer bort. I bönen sägs det att Gud är störst och att det inte finns någon Gud utan Gud. Kyrkklockorna är ett musikaliskt klang, som dessutom tillhör de samfund som en klar majoritet av det svenska folket tillhör.
Vidare är det viktigt med kyrkklockor ur ett kulturellt perspektiv, där nästan alla högtider vi firar är kristna. Kyrkklockors musikaliska klang kan inte jämföras med en offentlig predikan som tvingas på även den som önskar avstå från religiöst budskap.
Paul Sabo (KD)
Ordförande KDU Sörmland och val- och kampanjledare KD Eskilstuna