Magnus Källström på Riksantikvarieämbetet är numera formellt inkopplad som runexpert åt länsstyrelsen. Han har ännu inte besökt Eskilstuna men har lyckats hitta kopior på originalteckningar från 1600-talet, som finns bevarade på Kungliga biblioteket.
Ungefär 20 år innan Johan Peringskiöld ritade av stenen hade kyrkans män fått i uppdrag att rapportera in uppgifter om traktens runstenar till kungamakten. I dessa rapporter, benämnda "rannsakningarna" från 1660-talet finns en del intressanta noteringar.
– Där står att läsa att "det vid Stora Tidö, ut på gärdet, vid en grind kallad Stormar-grinden, ligger en sten som är sju alnar och två kvarter lång. Runstenen har alltså inte stått upp i modern tid. Då förstår man lättare hur den har kunnat försvinna spårlöst. Den har sakta men säkert sjunkit ner i marken.
Under den aktuella tidsperioden var Sverige i full färd med att skriva sin historia. Runstenarna, uppenbarligen även de liggande, fick därför ett nationellt värde och kom att skyddas av en fornminnesförordning.
– Sverige hade nästan ingen historia eller skrivna dokument som var särskilt gamla. Men man insåg att man hade runstenarna och att det faktiskt stod något på dem. Det var skälet till att man inventerade beståndet och avbildade dem.
Grammatiken på runstenen vid Stora Tidö har gäckat runexpertisen i många år. De två män, Bugge och Sigsten, som nämns på stenen, kan, beroende på hur man tolkar inskriptionerna, mycket väl ha sällskap av ett tredje namn, Åle eller Alle. Det skulle också överensstämma med den nedtecknade historik kring stenen som fångades upp på 1600-talet.
– Runskriften skulle kunna utläsas "Bugge, Alle eller Åle, och Sigsten", i stället för "Bugge och Sigsten", säger Magnus Källström.
Om den tolkningen är korrekt så blir anteckningen (se bilden) mer begriplig.
Den berättar nämligen att vid Tidö gärde, ej långt från Stormaregrinden, var det berättas att det stått ett slag i vilket tre bröder dödades (Slagna blivit).
– Om Peringskiöld har läst runorna rätt så kan det vara tre personnamn. Det ska bli mycket intressant att studera stenen på plats.
En tes är således att runsten har rests till minne av de tre bröderna. Att de namngivna personerna funnits på riktigt är ingen som tvivlar på. Det finns dock inget enkelt sätt ta reda på vilka de var.
– Namnen är visserligen ganska ovanliga men tyvärr är de okända. Man får anta att de bott vid Tidö eller på någon angränsande gård. Med tanke på att de rest en så pass stor sten så bör det ha varit en familj som var relativt välbeställd, säger Magnus Källström.
Något beslut om eventuell utgrävning kring fyndplatsen är ännu inte fattat.