Efter att i riksdagen ha röstat för Moderaternas och Kristdemokraternas budget har Sverigedemokraterna storordigt kritiserat en viktig del av den. Det gäller anslaget till Migrationsverket som minskas med 1,1 miljarder kronor nästa år, jämfört med övergångsregeringens budget.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik har i ett brev till riksdagen varnat för konsekvenserna av denna nedskärning. Myndigheten kommer att tvingas säga upp personal, och det kommer att förlänga handläggningstiderna för ansökningarna om uppehållstillstånd. Det höjer kostnaderna i mottagningssystemet i form av utgifter för boende och annat, vilket innebär att besparingen sannolikt blir en fördyring, menar Ribbenvik.
Det fick Sverigedemokraterna att vakna och ansluta sig till generaldirektörens kritik. Svaret från Moderaterna är att M-KD-budgetens minskning av Migrationsverkets anslag bygger på en tidigare prognos från S-MP-regeringen.
Det duger inte som förklaring, eftersom regeringen inte använde den prognosen när den lade sin övergångsbudget. Med stor sannolikhet inser Moderaterna det, nu i efterhand, men kan inte backa när de redan har använt den bortskurna dryga miljarden till förmån för andra prioriteringar i budgeten. Så blir det när en budget arbetas fram på det här sättet, i expressfart och utan den vanliga och noggranna beredning som sker i regeringskansliet och i kontakt med berörda myndigheter.
Sverigedemokraternas agerande är i sin tur en parodi på parlamentariskt arbete. Deras efterklokhet visar att de antingen inte visste vad det var de röstade på i den här delen, eller att de visste men inte brydde sig. Och de har inte omdöme nog att ta ansvar för hela den budget som de såg till att Sverige nu kommer att leva efter.
Så agerar populister. Andra partier som vill regera med stöd från ett sådant parti får räkna med precis detta agerande. SD kan rösta för något, för att sedan ändra sig tvärt och med kraft kritisera samma beslut.
När de gör det kan de alltid hänvisa till det egna budgetförslaget, som aldrig går igenom och som få läser. Där har SD råd med allt, för 2019 budgeterar partiet ett underskott på 35 miljarder kronor i förhållande till övergångsbudgeten, att jämföra med Moderaternas och Kristdemokraternas minus på dryga 17 miljarder.
Ändå har SD städat upp i sin ekonomiska politik något, efter att i valrörelsen ha ertappats med ett ekonomiskt glapp mellan det som partiet lovar på migrationsområdet och det som det budgeterar för. Det var Svenska Dagbladet som gjorde genomgången. Bland annat hade SD inte lagt in några pengar för en utbyggnad av förvarsplatser – och inte heller tänkt kompensera kommunerna för indragen etableringsersättning för nyanlända. Bara det lämnade ett hål på 16-17 miljarder.
Till saken hör också att SD tidigare konsekvent föreslagit mindre pengar till Migrationsverket än regeringen. Det gäller även i höständringsbudgetar där syftet har varit att täcka underskott som hade uppstått under året. Exempelvis sade SD nej till en sådan ökning på drygt 6 miljarder kronor 2017. Utan dessa pengar hade vi fått problem i mottagningssystemet av betydligt värre slag än det som generaldirektören nu varnar för.
SD hoppar alltså från den ena ståndpunkten till den andra, utan att bry sig om hur de förhåller sig till varandra. Och utan att bekymra sig om debet och kredit.