Utfört arbete, inte fusk. All ekonomisk verksamhet – företag, socialförsäkringar, stat och kommun – är beroende av att skyddas mot stöld och bedrägeri.
Där risken för fiffel är stor behöver kontrollerna vara tätare. Att uppträda under rätt identitet då det handlar om pengar är grundläggande. Löner, företagarinkomster och andra rättigheter och skyldigheter måste höra ihop med rätt person. Annars lämnas fältet fritt för att privatpersoner, företag och myndigheter blir utsatta för bedrägerier.
En rad uppseendeväckande svagheter räknas upp i en utredning som tidigare statsrådet och landshövdingen Lars-Erik Lövdén (S) lade fram i fredags. Dess uppdrag har främst gällt att skydda sociala trygghetssystem mot organiserade brott. Men bristerna har vuxit vad gäller falska id-kort, osanna intyg och lögnaktig redovisning av löner. Sådant underlättar också skattefusk och bedrägerier mot privatpersoner. Delar av näringslivet skadas av oärlig konkurrens.
Det är oacceptabelt att kontrollen då körkort lämnas ut blivit så svag att det ifrågasätts om svenskt körkort längre kan godtas som legitimation vid viktigare myndighetskontakter, utlämnande av värdepost och utbetalning av pengar. Floran av legitimationer av ibland låg kvalitet har blivit sådan att den öppnar vägar för kriminella till att skaffa flera identiteter, med falska namn och skilda person- eller samordningsnummer.
Lars-Erik Lövdén vill att förslag om en uppstramning utarbetas, och att Trafikverket i väntan på detta ska skärpa rutinerna. Den som hämtar ut ett nytt körkort behöver i dag inte ens få kontrollerat att ansiktet på kortets bild är detsamma.
Bakom en handfull uppmärksammade brottmål om bedrägerier med assistansersättning för funktionshindrade döljer sig ett mer utbrett problem. Intyg med felaktiga uppgifter ger tillgång till olika förmåner och blir förutsättning fören rad sorter av grov ekonomisk brottslighet. Det har trots detta godtagits att intyg om utbetalda löner varit ganska undermåliga och inte ens motsvarats av att löner betalats till ett bankkonto, så att transaktionerna lämnat spår hos tredje part och i efterhand kan revideras.
En tidigare genomgång, utförd av Brottsförebyggande rådet, blev klar 2015. Där belystes en rad olika former av systematiska osanningar i intyg om anställning, löner med mera. Dessutom klarlades att myndigheter, skolor eller företag vilseleds för att få dem att lämna missvisande intyg. Läkares oriktiga intyg är en särskilt allvarlig sak för socialförsäkringarna.
Ska luckorna täppas igen måste det inses att det handlar om något annat än att spridda, individuella bidragstagare lämnar fel uppgifter. Svart arbetskraft blir ibland hårdfört utnyttjad, med avsevärt mindre betalt än vad som uppges i osanna intyg till myndigheter. Sådan aktivitet är ofta beroende av att organisatörerna utnyttjar svagheter i fråga om korrekta identiteter och bristande kontroll av att intyg motsvarar verkliga förhållanden.
En bättre kontroll – samt att banker, andra seriösa företag och myndigheterförsöker ha regler och rutiner som förebygger bedrägerier – är åtgärder som siktar in sig på rätt mål, att skydda de många som är ärliga. Det är viktigt att följa just den linjen.
Det är inte företagande i allmänhet det är fel på. Helt missriktad är också en snålare bedömning av riktiga asylskäl. Invandrade, med eller utan uppehållstillstånd, liksom sådana som arbetar svart utan att ha sökt asyl, utnyttjas ibland hänsynslöst i det slags ekonomisk brottslighet som bygger på svagheter i kontroll av identiteter, intyg och skatteinbetalning.
Brottslighet – inte brottsoffer – bör bekämpas.