Men när klimatforskningen visar att världen har fått fler ovanligt varma dagar, och färre kalla, anas ett mönster. Likaså när meteorologen Martin Hedberg säger att sannolikheten för extremväder på norra halvklotet är hundra gånger större i dag än på 1960-talet (DI, 10/7), rekordhöga temperaturer noterats runt om i världen (SvD, 20/7), och miljöprofessor Johan Rockström slår fast att de ökade temperaturnivåerna både i Sverige och globalt "med hundra procents säkerhet" är utslag av klimatförändringarna (DI, 17/7).
I varje enskilt fall kan problemen inte nödvändigtvis härledas till förändringar i jordens klimat. Däremot kommer vädret generellt att se annorlunda ut om tre, fyra decennier – som en följd av klimatförändringarna. Prognoserna pekar mot blötare vintrar och torrare somrar (DI, 10/7), vilket riskerar att leda till att grundvattenreserver sinar och somrar som den här blir standard.
Förändringen kan räknas i människoliv. Japan har haft sina värsta översvämningar på 30 år med över 150 döda. I den kanadensiska provinsen Quebec beräknas drygt 70 personer ha avlidit på grund av värmen i början av juli. I Pakistan dog dussintals i maj, och forskare varnar för att den ökande extrema hettan på flera håll i Sydostasiens storstäder kan sätta tiotals miljoner människors liv på spel (SvD, 20/7). För att ta några färska exempel.
Den kan även räknas i pengar. Just nu råder torka i hela Nordeuropa, efter att juni blev den näst varmaste junimånaden som uppmätts, vilket betyder att bönder i många länder vill ha ersättning från EU:s krisfonder, där det finns cirka fyra miljarder kronor (Ekot, 15/7). Samtidigt beräknas bara de svenska bönderna förlora upp till tre miljarder i minskad skörd – regeringen meddelade nyligen att de kommer att få kompensation från staten – och notan för 2017 års orkansäsong i USA landade på 350 miljarder dollar.
Då är det ändå inte Sverige och övriga västvärlden som drabbas värst, även om man räknar in de fruktansvärda skogbränderna. De hårdaste smällarna tas av fattiga länder, som bidragit minst till utsläppen.
Även om sambanden mellan klimatförändringar, konflikter och migration är komplexa, vet vi att översvämningar, värmeböljor och torka riskerar att öka instabiliteten i redan instabila områden, bland annat eftersom kampen om mat, vatten och landområden hårdnar, med fler konflikter – och flyktingar – som följd. Inte minst eftersom många års torka ofta leder till att människor flyttar från landsbygden till slumområden i städerna, där framför allt unga män blir lättare byten för extremistorganisationer.
Det råder alltså ingen tvekan om att vi kommer att få leva med konsekvenserna av klimatförändringarna i många årtionden framöver. I den bästa av världar kan årets värmebölja bli en ögonöppnare för väljare och politiker, som visserligen anser att miljö och klimat är viktiga frågor, men som vid målkonflikter har låtit andra intressen gå före.
Det kostar trots allt en hel del att ersätta bönder och släcka bränder.