Så kallade nätdoktorer är bolag med en skev affärsmodell: Att aldrig träffa patienter personligen, utan använda frågor via nätet, foton på symptom och ibland videosamtal över mobiltelefon eller surfplatta. De arbetar bara med enkla patienter. Det mer arbetskrävande lämnas åt den vanliga primärvården.
Men vad gäller intäkter har dessa företag försökt att göra tvärtom: Mycket betalt för liten prestation. De började missbruka landstingens system för att betala varandra då en patient behöver vård men inte är hemma utan på annat håll i landet.
Sådana företag som nu vill använda Sörmlands landsting för att erbjuda patienter nollavgift hade tidigare upptäckt att med en samarbetande vårdcentral kunde de snylta på systemet för utomlänsvård. 2016 fick de först över 2 000 kronor för konsultation och recept med endast dator- eller mobiluppkoppling.
En riktig vårdcentral – privat eller landstingsdriven – får i Sörmland 200 kronor per patientbesök. Den stora delen av vårdcentralens kostnader ersätts så att det ska premiera ett ansvar även för arbetskrävande patienter. Viktigast är en årlig ersättning per capita, alltså för varje listad patient. Denna graderas efter ålder, och främst de äldre prioriteras.
Landstingen och samarbetsorganet SKL reagerade snabbt och på rätt sätt då det stod klart att två vårdcentraler i Småland gjorts till verktyg för att plocka ut uppenbar överkompensation från landsting i hela landet. Ersättningen på över 2000 kronor sänktes i ett första steg till 1200. Efter närmare beräkningar togs ett steg till. Bolagen bakom nätdoktorerna kan nu fakturera 650 kronor minus patientavgiften. Det betyder vanligen 400 kronor, minus ett litet avdrag för administration i landstinget där den utnyttjade vårdcentralen finns – ofta är det i Tranås.
Därmed går det inte längre att skära guld genom att prestera lite. I stället blev Sörmland lockande för sådana som vill ha förmånligare spelregler än den privata vård som seriöst arbetar enligt landstingens regelböcker och ersättningsmodeller. Att Sörmland för att avlasta sjukhusakuterna försöker med nolltaxa i primärvården gör att en ”nätdoktor” genom att skaffa filial i Vingåker kan fakturera 650 kronor, slippa arbetet att själv ta ut patientavgifter – samt locka patienter i hela landet med nolltaxa.
De som skaffar recept eller remiss hos nätbaserade bolag visar sig aldrig i Vingåker eller Tranås. Men Stockholm och en del av dess kranskommuner är kraftigt överrepresenterade. Det är då vanligen patienter med pengar och kunskaper, bosatta i en region i landet som överträffar alla andra i närhet till en mångfald av primärvård.
Konsultation över nätet avlastar i någon mån en riktig vårdcentral. Digital teknik kan även på andra sätt bli mer använd i vården, bland annat för att patienter kan slippa resor.
Men förutom de medicinska riskerna med att "behandla" patienter som läkaren inte ser, finns en tydlig risk att pengarna styr vården fel, försvagar primärvårdens roll och gör att friskare patienter prioriteras framför sjukare. Personalförsörjningen snedvrids om det blir goda ekonomiska villkor för att göra enklare jobb och nästan bara hjälpa patienter som har det bra och kan använda datorer.
Nolltaxan i länets primärvård är allt annat än självklar. Resultaten i att avlasta sjukhusakuterna har inte blivit de som man hoppades på. Men detta kan de ansvariga i landstinget fundera på till budgeten för 2019.
Vad som kan och bör beslutas snarast är att nolltaxa vid primärvårdsbesök endast gäller besök på en riktig, fysisk vårdcentral i länet. Den här Vingåkersvalsen, som en handfull vårdföretag vill bjuda upp till, ska tas för vad den verkligen är – ett försök att snylta på nytt sätt, av sådana som inte längre kan snylta så som de först gjorde.