Det återstår att se hur lång och djup svackan blir. En rad produktionssiffror och konjunkturindex i Tyskland den här veckan visar entydigt på nedgång i exportindustrin.
Motsvarigheten till svenska SCB redovisade på fredagen att tillverkningsindustrins produktion de sista månaderna 2018 låg 1,4 procent lägre än samma tid 2017. Med fortsatt svagare utveckling för tysk export kan man räkna med att i vart fall verkstadsindustrin i Sverige kan vänta något liknande.
Att konjunkturer växlar är inget ovanligt. Företag som är väl konsoliderade ska klara svängningar – som exempelvis Volvo, även CE i Eskilstuna, visade under åren efter krisen 2008-09. Några av orsakerna till farhågorna i Tyskland är dock av det mer oroande slaget. En är de väntade verkningarna av britternas mer eller mindre kaotiska Brexit. De följderna berör i hög grad handeln med Sverige.
Men det gör också vad som med rätta tycks oroa tyska företag, fackföreningar och ekonomer ännu mer. Donald Trumps handelspolitik, med höjda tullar och förhandlingar med utpressning, genom hot om ännu mer tullar, verkar redan få en del negativa följder i världshandeln.
Förutom att handelshinder kan ökas ännu mer vad gäller USA och Kina, och då påverka många andra länder, försöker Trump mot EU använda ett hot om mycket kraftiga tullar på bilar och bildelar, hela 25 procent. Följderna vid en sådan utveckling skulle slå hårt även mot svenska företag med många underleverantörer. Detsamma gäller Tyskland – och även USA skulle skadas avsevärt.
Ändrad ekonomisk politik får ofta följder med fördröjning, som kan fortsätta att ha verkningar många årefter att ansvariga regeringar eller presidenter lämnat scenen. Liksom i säkerhetspolitiken har världen ännu bara sett början på de svåra skadeverkningarna för handel och arbetsmarknader som kan väntas om Trump kommer åt att fullfölja mycket av det han i åratal ordat om att han skulle vilja göra.
Sverige behöver ställa in sig på att alla budget- och strukturfrågor ett antal år framåt behöver hanteras under mer besvärliga villkor än under den långa successiva uppgångsfas i ekonomin som följde efter att såväl Sverige som USA lyckades att skickligare än många andra komma i balans igen efter den akuta krisen 2008-09. När riksbanken inte har utrymme för stimulans med styrräntan kommer statsbudgeten att ha en större betydelse för att hålla emot ifall en nedgång djupnar.
Tillkomsten av ett blocköverskridande arbetsprogram för ett stort antal politiska områden ger nya, bättre förutsättningar för att förena långsiktig reformpolitik och åtgärder vid konjunkturförsvagning på ett genomtänkt sätt.
Tänkvärt är också hur två så negativa faktorer som britternas brytning med EU och Trumps angrepp mot handeln båda är uttryck för att högerpolitik dragit i väg ut på en radikalt antiliberal kant. Sådant blir en skadegörare för både näringslivet och demokratiernas samarbetsvillkor – på båda sidorna av Atlanten.