Ungern hör till de länder som per invånare räknat är de största nettobidragstagarna från EU.
Regeringen i Ungern är inte heller blyg vad gäller ohöljd antisemitisk propaganda, dessutom betald med skattepengar, hämtade ur den statsbudget där EU-bidrag finns bland intäktskällorna.
I andra medlemsländer bör tålamodet vara slut med den ungerska regeringen och dess premiärminister Viktor Orbán. Villkoren bör skärpas för bidrag ur strukturfonderna. Med nuvarande uppträdande från Budapest borde den rätta bidragsnivån vara noll.
Det blir inte en enkel och inte en trevlig ärendebehandling i EU. Ungerns regering har vänner och medlöpare i en del andra länder, och dessa har hittills beskyddat regeringspartiet i Ungern även då detta har förgripit sig på pressfriheten och manipulerat valsystemet för att gynna sig självt.
I svensk politik har Ungerns premiärminister Orbán dels verkliga vänner i ett riksdagsparti, dels formella allierade i två andra partier, som under åren uttryckt missnöje men funnit sig i att Orbán förblivit medlem i deras grupp. Fast nu, då väljarna snart ska rösta i EU-valet, är M och KD angelägna att lyfta fram att de omsider vill ha Orbán utesluten ur den kristdemokratiskt-konservativa gruppen.
De verkliga ideologiska allierade som Orbáns parti, efter sin långa marsch ut mot extremhögern, har i Sverige är dock SD. Ungern har i realiteten gjorts till ett enpartivälde, präglat av korruption, av hårt politiserad statsförvaltning och av en urholkning av friheter och rättsstat. För att upprätthålla detta använder de styrande ett ständigt statligt organiserat kampanjande, där ledmotiven är nationalistiska övertoner, hat mot främlingar samt propaganda mot EU. Dessutom är det en frän ton av antisemitism.
Det är en av dessa kampanjer som är den direkta orsaken till sammanstötningen mellan den ungerska regeringen och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, tidigare kristdemokratisk premiärminister i Luxemburg och länge en framträdande medlem i den partigrupp i EU som M och KD tillhör. En statlig plakatkampanj i Ungern visar en bild på den judiske filantropen George Soros, som under kommunisttiden lyckades ta sig till väst och sedan länge är amerikansk medborgare, bakom en bild på Juncker, med en text som agiterar mot EU-kommissionens påstådda planer att påtvinga Ungern invandrare.
Soros är sedan åratal en av de främsta måltavlorna för antisemitisk hets på nätet och på andra håll, och den ungerska regeringen har gång på gång haft honom som mål för antisemitiska kampanjer inför val och vid andra tillfällen. Bland annat tvingade Orbáns regering med en skräddarsydd lagparagraf ett av staten oberoende universitet att lämna Ungern. Det hade grundats med en donation från Soros och hade syftet att främja demokratiseringen av de tidigare kommunistländerna. Det var en av viktigaste utbildningsinstitutionerna till stöd för en demokratisk samhällsutveckling. Men det angreps av Orbáns parti som ett led i den ytterhögerpropaganda där invandring till Europa framställs som främjad och organiserad av Soros. Plakatkampanjen med Juncker och Soros har det uppenbara budskapet att framställa EU:s ledning som influerad av judiska intriger och judiska pengar. Ungern har en regerig som är flagrant antisemitisk, och som ändå vill ta emot betydande finansiella bidrag från de andra EU-länderna.
De flesta ungerska tidningar som tidigare var kritiska mot Orbáns styre har antingen slutat utkomma, eller med hjälp av regimvänliga oligarktyper köpts upp och gjorts om till regeringsorgan. De oppositionella medierna har kvävts. Väljarna utsätts i stället för statspropaganda, med stora reklamkampanjer. Financial Times i London avslöjade i höstas att en av dessa kampanjer betalades med över 175 miljoner kronor i skattemedel. Dessutom blev kampanjen en ny uppvisning av antisemitism.
Men understödjare i Sverige har Orbán ändå. Ungern "hävdar det egna folkets rätt till självbestämmande", skrev SD-ledaren Jimmie Åkesson i Aftonbladet i april 2018, i polemik mot Annie Lööf (C).