Frågorna rör kommunpolitikers och allmänhetens attityder, infrastruktur, tillgång på kompetens och kommuninformation. Frågor som är förnuftiga att få svar på. Men även mindre adekvata områden, som skolors och medias inställning till företagande samt hur tillämpningen av lagar och regler är i respektive kommun, har behandlats.
Enkäten visar bland annat att företagare i Trosa, Katrineholm, Gnesta, Oxelösund och Eskilstuna upplever att företagsklimatet förbättrats det senaste året. Strängnäs och Vingåker är oförändrade och Flen i har det försämrats. Regionchef för Svenskt Näringsliv Sörmland, Björn Lindgren, berömde särskilt Eskilstuna kommuns tålmodiga utveckling. Men även Katrineholm fick beröm för en stark utveckling de senaste åren. Kommunen anses ha hämtat sig väl från nedläggningen av Scanias karosserifabrik 2002.
Det är så klart bra att få ta del av företagares upplevelse av företagsklimatet i Sörmland. Att ha näringslivet under uppsikt är klokt för att kunna inbringa skattemedel till kommuners och läns verksamhet. Att upprätthålla en välfärd kräver ett ekonomiskt välstånd. Inte minst då närmare en tredjedel av alla svenska kommuners skatteintäkter kommer från småföretag och en femtedel från större företag.
Däremot är det viktigt att ta enkäter med en nypa salt. Först och främst är det en mätning på företagarnas uppfattning av företagsklimatet och inte ett kvitto på hur det faktiskt ser ut. Företagare som får ett negativt beslut från kommunens förvaltning kan få en avsevärt sämre inställning till både förvaltningens bemötande och tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitiker i Sörmland måste därför vara vaksamma. Det vore olämpligt att dra slutsatsen att kommuner inte fullgör sitt uppdrag när de faktiskt följer lagar och regler. Det är viktigt att följa upp hur väl den offentliga verksamheten uppfyller sitt uppdrag att följa lagstiftning och regelverk, men det är lika viktigt att vara aktsam inför vilka slutsatser som kommunen drar av enkätsvaren.
Utvecklingen i Katrineholm kan vara överdriven, då arbetslösheten fortfarande ligger relativt högt trots ansträngningar av kommunpolitiken. Lärdomarna därifrån är därför begränsade. Särskilt om skatteintäkter och fler jobbtillfällen är det som är det önskvärda resultatet av ett välfungerande näringsklimat.
För det andra är undersökningen en del av en större ranking från Svenskt Näringsliv som kommer senare i höst, och ger därför inte heller hela bilden av företagsklimatet som Svenskt Näringsliv vill förmedla. Den kan ge en vag fingervisning men utan att beakta arbetslöshet, frekvensen av nystartade företag och kompetensförsörjningsnivån, är det ett ganska tunt underlag för att dra slutsatser om Sörmlands företagsklimat. Särskilt eftersom att svarsfrekvensen är låg och att det är relativt få företag som deltagit i enkätundersökningen.
Det är förståndigt att lyssna till medborgares uppfattningar och vilja. Men det krävs betydligt mer än Svenskt Näringslivs undersökning för att dra några konkreta slutsatser om hur ett optimalt företagsklimat ser ut.