Så står det under punkt 5 i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.
Socialdemokraternas och Moderaternas motstånd har gjort att värnskatten – den extra skatten på de högsta inkomsterna, i dag på cirka 59 000 kronor i månaden eller mer – har fått vara kvar i 20 år, oavsett regering. S sa nej av ideologiska skäl, M av opportunistiska.
Framför allt Liberalerna har drivit på för ett avskaffande av skatten och fick Socialdemokraterna att gå med på det. Men nu angrips beslutet i överenskommelsen från vänster, av Vänsterpartiet men även – och det är det anmärkningsvärda – av Kristdemokraterna och Moderaterna.
Ebba Busch Thor (KD) gjorde under riksdagens partiledardebatt för två veckor sedan en stor poäng av att regeringen sänker skatten ”för de allra rikaste”, trots att partiet officiellt också vill avskaffa värnskatten på sikt.
Moderaternas kritik är än mer hal. Å ena sidan säger M sig vara principiella motståndare till värnskatten, och har i sin senaste budgetmotion en skrivning om att ”ta steg” under mandatperioden för att avskaffa den. I tidigare riksdagsmotioner har Moderaterna lyft fram problemen med värnskatten: 1. Den försvagar drivkrafterna att eftersträva större ansvar och högre lön. 2. Den gör att statskassan förlorar, snarare än får in pengar, bland annat på grund av skatteplanering.
Ulf Kristersson (M) sade i partiledardebatten att det är utmärkt att värnskatten avskaffas.
Men han gjorde det i samma andetag som han lovade att rösta för en misstroendeförklaring mot regeringen på grund av värnskatten, om Vänsterpartiet skulle välja att gå den vägen. I riksdagsdebatter och i andra sammanhang har Moderaterna samtidigt beskrivit planerna att avskaffa skatten som orättvisa – för att tidpunkten är fel, eller för att felet ligger i finansieringen, som ingen ännu har sett.
Den ekonomisk-politiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M) skickade sådana signaler i budgetdebatten. Och så här skriver riksdagsledamoten Lars Beckman (M) på Twitter till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) efter att hon hade delat en LO-rapport om ökade inkomstskillnader: ”Hur bidrar borttagandet av värnskatten, dvs en skattesänkning för de med allra högst inkomst som C, S, MP, L tänker göra, till att bryta den utvecklingen?”
Det är så man gör när man inte kan hitta rätt i sin oppositionspolitik, famlar runt och sätter sig på flera stolar samtidigt.
Svantesson och Beckman behöver bara gå till sina partikamraters riksdagsmotioner för att se att fördelningspolitiska invändningar mot ett avskaffande av värnskatten faller platt. Varje skattesänkning bör förvisso vara fullt finansierad, utifrån skattens bidrag i räkenskaperna. Men exempelvis finansdepartementets långtidsutredning 2011 konstaterar, med hänvisning till flera studier, att ”…ett avskaffande av värnskatten inte skulle kosta samhället något i form av minskade skatteintäkter, utan snarare öka skatteintäkterna.”
Dit rör sig nu regeringen, i samarbete med Centern och Liberalerna. Vad Moderaterna vill i denna fråga, förutom att stöka och bråka för sakens skull, är däremot en gåta.