Integrationen i Katrineholm går trögt

Björn Wahlund, Liberalernas gruppledare i Katrineholm, svarar på måndagens ledare om EBO-lagen.

Björn Wahlund, Liberalernas gruppledare i Katrineholm, svarar på måndagens ledare om EBO-lagen.

Foto: Henrik Wising

Replik2020-03-31 15:39
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

I måndagens ledare påstås att Liberalerna inte vill ha asylsökande till Katrineholms kommun. Vidare att vi befarar att asylsökande som bor i kommunen under prövningstiden stannar kvar. 

Till att börja med – lagen om eget boende handlar om personer som är under utredning av Migrationsverket, det vill säga det är inte fastställt om de kommer att få stanna eller om de ska utvisas! När de får ett för dem positivt besked kan de bosätta sig var som helst i Sverige.

För det andra – kommunen får inga utjämningsbidrag för personer som är under utredning av Migrationsverket.

För det tredje: "...risk för att försämrade planeringsförutsättningar bidrar till svårigheter för kommunerna att erbjuda välfärdstjänster, såsom skola och sjukvård, till såväl asylsökande som övriga kommuninvånare... Andra exempel på negativa följder som kan drabba den enskilde är extrem trångboddhet, otrygga boendeförhållanden och frekventa flyttar. Möjligheten till eget boende anses även kunna leda till psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet och svårigheter för barn och unga att klara av skolan." (Prop. 2019/20:10)

För att ta två exempel på det som ledarskribenten efterfrågar vad avser vår syn på välfärden. Vi klarar inte av att ge barnen den skolutbildning som behövs för att fritt kunna skapa sina liv. Skolresultaten visar att sex av tio elever i Katrineholm går ut nian utan gymnasiebehörighet. Meritpoängen för elever som slutar nian, svensk bakgrund, är 217 (av 320 möjliga). För elever, födda i Sverige, föräldrar utländsk bakgrund, är motsvarande poäng 173. Detta är vad vi anser vara en brist i välfärden.

Integrationen till arbetsmarknaden av de som kommit till oss i kommunen går trögt, eftersom relativt få är anställningsbara omgående. Inom kommunens arbetsmarknadsenhet har 23 procent aldrig gått i skolan, 52 procent har en utbildning som maximalt uppgår till 9 år. Uppförsbacken för dessa människor är enorm. Utöver denna uppförsbacke, lider ett stort antal av psykisk stress på grund av situationen som sådan. Detta är också en brist i välfärden.

Att kunna komma ut i arbete, en egen försörjning att vara en förebild för sina barn är något självklar för oss men inte för dessa människor.

Vi liberaler vill och önskar att människor ska kunna förverkliga sina drömmar och en förutsättning är att ge dem förutsättningarna. 

Björn Wahlund
Gruppledare Liberalerna Katrineholm

SVAR: Björn Wahlund blandar bort korten. Kommunen får inget utjämningsbidrag för asylsökande – ingen har påstått motsatsen – men väl en rad andra ersättningar, från Migrationsverket. 

Den som har fått uppehållstillstånd kan flytta dit hon eller han vill. Men hela syftet med att begränsa EBO, som kommer till uttryck i majoritetens såväl som Liberalernas argumentation, är att förhindra att flyktingen skaffar sig anknytning till den aktuella kommunen under asyltiden och stannar kvar.

Wahlund presenterar statistik över skillnader i skolresultat mellan elever med svensk bakgrund och elever som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar (33 personer i den kommunala skolan läsåret 2018/2019). Så är det, och nästan lika stor skillnad finns mellan elever med föräldrar som har eftergymnasial kontra för- och gymnasial utbildning. Men det besvarar inte frågan. För att hävda att invandringen till Katrineholm ska ha "skapat problem i den kommunala välfärden", som Liberalerna skriver, måste man kunna visa att invandringen i sig har försämrat, i det här fallet, skolans förmåga att ge barnen utbildning utifrån deras förutsättningar.

Inte heller ger Liberalerna exempel på kommuner där partiet anser att asylsökande hellre borde bosätta sig för att skaffa sig ett mer meningsfullt liv. Det är svagt. Den som säger "inte här" borde berätta var.

Ledarredaktionen