Det är en giftig substans med beroendeframkallande egenskaper. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör över tre miljoner i världen varje år på grund av den. Nästan sex procent av alla dödsfall inom EU är en följd av den, enligt en rapport från samma organisation.
Det är alkohol det gäller.
Förra veckan meddelade WHO att tillgången på alkohol borde begränsas under coronakrisen. Organisationen menar att när fler stannar hemma, med tillgång till alkohol, riskeras liv och hälsa.
Även om kvartalsrapporten ännu inte trillat ner, så har Systembolaget sett indikationer på att försäljningen ökar. Om anledningen är ökad konsumtion eller att fler nu dricker hemma i stället för krogen är dock oklart. Även privatimport från Tyskland, Danmark och Finland har försvårats, och kan därmed vara delförklaring till den ökade försäljningen i Sverige.
Den sociala distanseringen under coronatiden kan leda till förlorade vardagsrutiner, minskad kontakt med kollegor och vänner och ökad oro för sin och andras hälsa. Allt detta är faktorer som ökar risken för ökat drickande, enligt Sara Wallhed-Finn, psykolog och läkare på beroendecentrum i Stockholm.
I och med fler arbetar hemifrån och inte går på sociala tillställningar, lever familjerna nu också väldigt närmare inpå varandra. Familjemedlemmars dryckesvanor kan därmed också uppmärksammas lättare. Alkohollinjen, vilket är en hjälplinje som erbjuder stöd för att förändra sina alkoholvanor eller om man är orolig för någons alkoholvanor, har märkt av detta. De har inte fått markant fler samtal, däremot har samtalen ändrat i karaktär. Många som nu ringer in är anhöriga som är oroliga över en familjemedlem som de tycker dricker för mycket eller för ofta.
Även arbetet kan påverkas, produktiviteten minska och den närmsta familjen påverkas negativt av ett ökat drickande.
I slutet av mars förbjöds all alkoholförsäljning på Grönland under en tid för att våldsbrotten mot barn ökade, när skolorna stängdes och barnen behövde vara hemma på grund av coronasmittan. Man drog slutsatsen att en hög alkoholkonsumtion i hemmen var en stor orsak till det.
Ett ökat och mer frekvent drickande kan dessutom leda till svårigheter att återvända till en normal arbetssituation när coronakrisen lagt sig. Vissa kan få det extra svårt att bryta de dryckesmönster som byggts upp under krisens gång, och kan behöva hjälp med detta.
Men det är inte nattsvart. Social distansering behöver inte nödvändigtvis innebära ett tyngre eller mer frekvent drickande. För personer där alkohol främst används i vänskapliga eller affärsmässiga sammanhang kan det under krisen bli lättare att avstå berusningsmedlet, när dessa situationer nu uteblir.
Det finns inga eller få indikatorer på att coronakrisen lett till ökat fylleri eller att våldsbrotten, som en följd av det, ökat i Sverige. Men det finns goda skäl att se över sina egna dryckesvanor samt att hålla sina nära under uppsikt.
Sara Wallhed-Finn säger det väl: "Vi kan alla hjälpas åt och visa lite extra omsorg, höra av oss lite extra till någon som vi är orolig för." Det kan vi väl göra?