Hur sant är det egentligen att Katrineholm och Vingåker är bland de hårdast drabbade, eller rentav sämsta i landet, vad gäller pandemidöd på äldreboenden?
På IVO (Inspektionen för vård och omsorg) uttryckte de sig försiktigt då de kom med en lägesrapport om de studier de påbörjat av sjuk- och äldrevård under pandemin. Att denna hittills slagit ojämnt geografiskt, även i äldreomsorgen, illustrerade de dock med en karta.
Där var de 40 kommuner färglagda som haft störst andel dödsfall i covid-19, i procent av kommunens totala antal platser på särskilt boende för personer över 65. Katrineholm och Vingåker fanns med. Så även den stora merparten av kommunerna i Stockholms län, det hårdast drabbade. Där var de coviddöda i genomsnitt 6,6 procent av alla på äldreboendena. Så högt låg inte Katrineholm, med 4,8 procent. Vingåker, så litet att slump kan få stort genomslag, hade 8 procent.
En karta med en ögonblicksbild är förrädiskt slagkraftig. Den ser så entydig ut. Men när orsakerna är mångtydiga, och ändras när tiden går, då kan kartan leda vilse i politisk eller medicinsk terräng.
Stockholms län och några av dess grannregioner, särskilt Sörmland, hann få bred smittspridning innan denna uppmärksammades och varningar från smittskyddet slog igenom med kraft i mer hemarbete, färre personliga kontakter, besöksförbud och ändrade resvanor.
Dyker man ner i siffermaterialet blir det mer och mer mångtydigt, med flera varningsflaggor mot snabba slutsatser. Bland annat är det väldigt stora skillnader mellan kommuner i hur dödsfall bland sjukliga äldre är fördelade mellan särskilda boenden och hemtjänstmottagare. Inom Sörmland är Eskilstuna liksom Katrineholm mer drabbat än Strängnäs och Nyköping.
Så långt kan boendeförhållanden och annat socioekonomiskt vara en del av förklaringen. Men Eskilstuna hade påfallande få dödsfall bland dem med hemtjänst. Dödligheten på äldreboenden var högre, om än lägre än i Katrineholm, som totalt sett drabbats klart mer än Eskilstuna.
Två mycket uppmärksammade kommuner utanför länet har just i hemtjänsten en likhet med Eskilstuna. En dödlighet på äldreboenden i nivå med Katrineholm gav Västerås en plats på IVO:s karta. Upplands-Väsbys coviddödlighet på äldreboenden var ruskiga 15 procent. Men i båda dessa kommuner hade hemtjänsten en påfallande låg andel av dödsfallen bland äldre.
Vad kan bero på vårdorganisation, på framgång eller missgrepp i enskilda kommuner eller på rena tillfälligheter? Efterfrågan är lite väl stor på snabba och enkla förklaringar, som dessutom kan utnyttjas för att skuldbelägga – eller för att driva andra dagordningar som är opportuna i olika yrkeskårer eller partier.
Försiktighet och en del tålamod är ändå bäst tills vidare. Visst finns Katrineholm och Vingåker på den där kartan. Men har det gjorts fel där? Vad har de drabbats av utan att kunna undvika det? Det är inte så lätt att avgöra.