Förenade Arabemiraten går i täten. Diplomatiska förbindelser med Israel bekräftar nu nästan öppet det som i åtskilliga år varit faktum. Emiraten och några andra arabstater samarbetar med Israel i underrättelse- och militärfrågor. Skälet är hotet de upplever från Iran.
Samtidigt blir tecknen fler på att Iran kan vara på glid mot att bli en klientstat som söker skydd hos Kina, med samarbete inte bara om oljeleveranser utan också om militär kapacitet.
Detta, och på nytt tilltagande risker för kärnvapenspridning i Mellanöstern kan göra denna eldfängda region än mer riskabel. En av de politiska slutsatserna är lätt att dra. Det har den varit i årtionden, fast det suttit långt inne att ta konsekvenserna och frigöra sig från bensin och diesel i trafiken. Ju mer vi blir klimatvänliga genom att sluta med oljeprodukter, desto mindre sårbara är vi den dag en riktigt stor skräll skakar Mellanöstern.
Initiativet till det som nu hänt kom från Arabemiraten, inte från Trump eller Israels premiärminister Netanyahu. Resultatet offentliggjordes i torsdags från Vita Huset. Men den verkliga effekten är att punktera den plan för ensidig annektering, utan fredsavtal, av mark på Västbanken som Israels Likudhöger hade totat ihop tillsammans med en del av Trumps medarbetare.
Efter valet i Israel som gav en koalitionsregering fanns annekteringen kvar i programmet, men hängde ändå i luften. Budet från Arabemiraten framfördes ovanligt nog i en debattartikel på hebreiska i en israelisk tidning: Vi kan från arabisk sida normalisera förbindelserna öppet, men då ska annekteringen läggas åt sidan.
Israel svängde. Trump följde med i svängen. Därmed är man sannolikt tillbaka i att fredsavtal ska ge gränserna i någon form av tvåstatslösning för Israel och Palestina. Arabemiraten har snarare än att svika palestinierna gett dem ännu en liten chans.
Det har också blivit ännu ett prov på hur oordnat och ogenomtänkt det varit i USA:s Mellanösternpolitik de senaste tre åren. Först ett slags konspiration med den extrema bosättarhögern. Sedan dessbättre en prioritering av ett tidigare mångårigt mål för USA, normala förbindelser mellan Israel och allt fler arabstater.
Än värre. Trump har oreserverat ställt sig bakom regimskiftet i Saudiarabien där nuvarande kronprins, beryktad som beställare av styckmord, grep makten. I stället för att samla brett stöd i att hålla tillbaka iranska militära framstötar i andra länder har Trumpstyret inlett med att slå mot sina europeiska, japanska och koreanska allierade med handelshinder och hot om fler sådana.
Sedan har man prioriterat att bli kvitt avtalet som hållit tillbaka Irans kärnvapenprogram. Vidare har man sökt handelskonflikt med Kina, i stället för att försöka få Kina att hjälpa till med att avvärja kärnvapenriskerna i Nordkorea och Iran.
Kina tycks nu ha börjat söka samarbete och inflytande i både Iran och Saudiarabien. Delvis torde Trumpstyret ha bidragit till detta.