En del politiker behöver ändra linje i energipolitiken om klimatmål ska klaras och elbehov mötas. Vissa partier måste byta kompakt kärnkraftsmotstånd mot acceptans. Utan detta energislag blir omställningen svår.
Som reglerbart energislag kan det, tillsammans med vattenkraften, väga upp för när det inte blåser på vindsnurrorna. Det kommer behövas mer av denna elsort när industrier och transporter ska elektrifieras.
Men i energidebatten är inte alla sakliga. På debattplats i Dagens Nyheter (7/1) beskyller Nyamko Sabuni (L) och Arman Teimouri (L) regeringen för de under vintern höga elpriserna. För en del svenskar blev elräkningen saftig. De menar att det hade sett annorlunda ut under deras, som de kallar, ”liberala och borgerliga” alternativ.
Men de höga elpriserna är resultat av marknad – inte något enskilt regeringsbeslut i Sverige. Det menar Lennart Söder, professor i elkraftssystem vid Kungliga tekniska högskolan, i en replik på L-artikeln (DN 10/1). Anklagelserna mot regeringen är vilseledande. Lyfter man blicken från Sverige ser vi att priserna ute i Europa också är höga, även i kärnkraftslandet Frankrike.
Söder har rätt. Elpriserna styrs av utbud och efterfrågan. I Europa finns länder, däribland Tyskland, som till skillnad från Sverige, är beroende av naturgas. Under hösten och vintern har priset på gasen ökat kraftigt och drivit upp elpriserna. Politiker i Sverige har förstås ett visst ansvar för utvecklingen här och vilken effekt den kan ha på svenskars liv. Men det går inte att bortse från att det är elmarknaden som styr priserna.
Även annat i repliken är intressant. Inte sällan utmålas det som om Sverige ofta behöver importera el från andra länder. Särskilt när inte nog med el kan föras från vindsnurrorna och vattenfallen i norr till söder. Så är det under vissa tider på dygnet och dagar på året, men som Söder skriver i DN är Sverige nettoexportör av el nästan alla årets dagar. Enligt siffror från den norsksvenska elbörsen Nord Pool var det bara under fyra dagar förra året som Sverige var nettoimportör. Två i februari och två tidigt i december.
Ska meningsmotståndare övertygas om att kärnkraften är väsentlig i energisystemet bör problem och verklighet beskrivas på ett riktigt sätt. Det gäller i kärnkraftsfrågor likaväl som när det gäller vindkraften. De vindmöllor som planeras sättas upp långt utanför Bohusläns kust har mötts med motstånd från lokala politiker, däribland från L, S och M. Anledningen: utsikten kan kanske påverkas negativt.
Ska sådant motstånd väckas ska det vara med skäl som är av substans. Vad kostar det att dra ledningar ut till dessa vindkraftsparker? Klarar elnätet av den mängden el som kommer produceras där? Vilka kostnader innebär det för kunderna om elnätet behöver förstärkas?
Att horisonten kanske blir förstörd är inte nog för att säga nej.