BÀttre omdöme om missbruk i (S)trÀngnÀs

Foto:

Signerat2022-08-25 20:16
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Pliktskyldigt kryddat, men inte nÄgot enkelspÄrigt vÀnsterdokument. Denna gÄng Àr det Socialdemokraterna i StrÀngnÀs valmanifest det gÀller.

Kryddan Ă€r citat frĂ„n Magdalena Andersson om att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen över vĂ„r vĂ€lfĂ€rd”. Men det hetsas knappt nĂ„got eller inget, mot privata aktörer i skola eller omsorg i StrĂ€ngnĂ€ssossarnas manifest. PĂ„ riksplanet Ă€r tonen annorlunda, i alla fall för stunden. Men mycket mer Ă€n sĂ„ Ă€r det inte.

Dock skulle S i StrĂ€ngnĂ€s behöva förklara ett stycke. Det Ă€r nĂ„got luddigt om att de anser att nya skolor och förskolor Ă€r en ”kommunal angelĂ€genhet, vĂ„rt ansvar”. VĂ€ljarna behöver veta vad det betyder.

Om skolan stĂ„r det en hel del. Minst 29 gĂ„nger nĂ€mns skolan i dokumentet. En del handlar om sĂ„dant luftigt som att ”fortsĂ€tta stĂ€rka Thomasgymnasiets attraktionskraft”. Annat Ă€r mer konkret, som att det ska finnas fler program tillgĂ€ngliga pĂ„ gymnasiet. En av punkterna om skolan Ă€r dock bĂ„de fluff och tydlighet – de negativa effekterna av köerna till populĂ€ra skolor ska motverkas.

Vad detta betyder rent praktiskt Ă€r oklart, men inte desto mindre viktigt. Även Moderaterna i StrĂ€ngnĂ€s har varit inne pĂ„ samma spĂ„r, Ă€ven av dem blev det vagt formulerat. Kommunens ledning i S och M verkar se en del likadant: Kösystemet Ă€r ett problem. Det lĂ„ser ofta ute utlandsfödda barn frĂ„n fristĂ„ende och populĂ€ra skolor och de barnen gĂ„r oftare i kommunala skolor.

Köerna sorterar ocksÄ ofta barn efter deras förÀldrars utbildningsnivÄ. Resultatet Àr en kommunal skola med stort uppdrag att kompensera för barnens bakgrund. Detta mönster finns Àven i StrÀngnÀs.

För M Ă€r detta svĂ„rt att trassla sig ur, pĂ„ riksplanet ser partiet inga bekymmer med köerna. Lokalt verkar S ha en allierad i M. Kanske kan de fĂ„ stöd i att pressa rikspolitiken till att fĂ„ Ă€ndring pĂ„ bĂ„de köer och skolpeng. Det första behöver skrotas, det andra reformeras till betalning utifrĂ„n uppgift – inte som i dag dĂ€r mĂ„nga friskolor överbetalas.

Sedan var det tryggheten. I skolor, offentliga miljöer och annat. Partiets linje verkar hÀr vara samarbete, inom politik och med nÀringsliv och föreningsliv. Detta Àr det inget fel pÄ. Men S i StrÀngnÀs gör samma misstag som syskonet i Eskilstuna: Alkoholens medicinska, sociala och ekonomiska skador och roll i otrygghet nÀmns inte. Detta minus finns Àven hos deras samarbetspartners i M, i bÄda kommunerna.

PÄ punkten missbruksvÄrd visar dock S i StrÀngnÀs pÄ gott omdöme. NÀr Eskilstuna svajar i frÄgan om behandlingshemmet VÄrnÀs Àr denna en sjÀlvklar del i StrÀngnÀs missbruksvÄrd.