Vad värmdes städernas hus med innan fjärrvärmen bytte bränsle till främst trä och sopor? Länge var det eldningsolja, om man inte var kvar i att elda stenkol. Så var det både i enskilda fastigheter och i de flesta värmeverk som fanns.

Denna klimatpåverkan är i Sverige numera mycket kraftigt reducerad. Viktigaste förklaringen är biobränslen, och det allra mesta av dessa kommer som biprodukter från skogsbruket. Hade inte de fossila bränslena utmönstrats hade bostäder och arbetsplatser i Sverige fortsatt att vara svåra klimatbovar.

Men denna viktiga del av det som hittills uträttats i svensk klimatpolitik är ändå under angrepp. Den utmålas som en del av problemet, fast den är en värdefull del av lösningen.

Av tillförd energi i svensk fjärrvärme 2021 kom mer än 40 procent från trä. En del var flisat rivningsvirke. Men den allra största delen var ris från hyggen samt sågspån, bark och annat som blev över på sågverk och andra träindustrier. Hade det inte eldats för fjärrvärme – och dessutom ofta gett en del elektricitet – hade träet på några år ruttnat bort, och även då hade samma kol gått ut som koldioxid till atmosfären.

Det fälls inte skog för att få ris eller sågspån. Det som bär upp skogsbruk, och möjliggör att intäkter kan täcka plantering och skogsvård under många årtionden, är framför allt sågtimret. Förr lämnades rishögarna på hyggena. Ibland brändes hyggen innan plantering.

Då oljeberoendet blev en fara, och när insikten om klimathoten ökade, lades stort näringspolitiskt och annat intresse på att odla bioenergi, vanligen videarter, på "överflödig" åkermark. Det blev otillräckligt och besvärligt, trots subventioner. I dag ger de odlingarna mindre än en procent av fjärrvärmens energi.

Men marknaden, närmare bestämt skogsägarföreningar, skogsbönder och andra företag, åstadkom något bättre. Med maskinutrustning och transportkedjor skapade de en marknad för leveranser till fjärrvärmepannor eller pelletsfabriker av bioenergi som tidigare bara lämnats att ruttna.

Det är en viktig faktor bakom att fjärrvärmebolagen nu kommit så långt i att få bort kol och torv, som först fått ersätta eldningsoljan. För inte många år sedan förbrukade några större städers fjärrvärmeföretag en hel del stenkol.

Men 2021 var den klimatskadliga torveldningen nere på en enda procent av fjärrvärmen, kolet nästan på noll och olja (som ibland används vid toppbelastning under sträng kyla) på bara ett par procent.

Skogsråvaran som eldas är kretsloppsenergi som slagit ut olja, kol och torv. En del missförstånd kan komma av att några procent är stammar som eldas. Men det handlar då om virke som av rötskador, insektsangrepp eller andra orsaker inte duger till sågvirke eller i massabruk.

Även här är skillnaden att i stället för att det ruttnar på plats får det slå ut olja, kol eller torv. Det som blir koldioxid blir det tidigare än vid förruttnande. Men klimatvinsten är efter ett tag densamma.

Fjärrvärmens reella klimatproblem är ett annat. En del plast och annat i soporna kan vara både återvinnings- och brännbart.

Men där handlar det om att innan leverans till värmeverk försöka sortera ut mer, och att om möjligt få det återvunna att gå fler varv.