Skjutvapenvåldet i Eskilstuna passerar nya milstolpar: En mördad 16-åring i Nyfors förra året, i år mordförsök utanför Fröslundaskolan med små barn som vittnen och nu en skottskadad 14-årig pojke i Fröslunda.
Det är makabert. Att reagera starkt, att inte acceptera det här dödliga våldet som ett normalläge, är mänskligt och sunt.
Men sedan då? Vilka slutsatser bör de dra som arbetar med att bekämpa och förebygga brotten?
Polisen i Eskilstuna åstadkommer inga mirakel. Gängrelaterade skjutningar är svårlösta och uppklarningsandelarna är låga överallt. Men det är inte nattsvart. För mordet i Nyfors dömdes en jämnårig pojke i somras och det finns nu en anhållen för lördagens mordförsök.
Om de politiska reaktionerna finns däremot mycket att säga. Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) har presterat ännu ett ordrikt alster på sin Facebooksida. Oppositionspolitikern Stefan Krstic (L) har skrivit in en svordom i sitt pressmeddelande – ”Det här är så jävla sjukt”.
Upprördheten är noterad. Dessvärre är dess värde för problemets hantering begränsad. Viktigare än vad Jansson och Krstic säger nu, är vad de gör i det dagliga politiska arbetet.
Därför är det åter läge att påminna om den massiva nedrustningen av de sociala insatserna i Eskilstuna. Den pågår samtidigt som gängvåldet passerar nya milstolpar och går ner i ålder. Janssons majoritet – S, M och C – genomför neddragningarna och Krstics parti nickar bifall.
HVB-hem och stödboende för barn och unga läggs ner. Vårdplatser för missbrukare försvinner – färre Eskilstunabor kommer att kunna erbjudas hjälp enligt kommunens egna kalkyler.
Det finns förstås inget rakt samband mellan detta sociala arbete och skjutningar. Verkligheten är betydligt mer komplicerad. Den kommunpolitiker som ser våldsproblemet som akut måste dock dra i alla spakar som finns.
Alkohol- och narkotikaberoende, djupt störda familjerelationer och barn som far illa eller hamnar på glid är alla omständigheter som gärna blir riskfaktorer för brottslighet. Förstärkning av dem är inte den enda faran med neddragningarna men i sammanhanget den främsta. Och följderna kan komma fram många år efter att insatserna har försvunnit.
Så svälj prestigen, släpp greppet om stuprören och rulla tillbaka besluten om social nedrustning. Det kan göras utan ordmassor på Facebook.