I trafikfrågor finns en föreställning med stor motståndskraft mot fakta: Brist på parkeringsplatser.
En handlare som uttalade sig häromdagen i Eskilstuna-Kuriren drog detta några varv igen. Han hävdar att det redan är ont om ”bra parkeringsplatser” i Eskilstunas centrum och att bygget av det nya kulturhuset ”kan sänka hela centrum”.
Handlaren ser försvunna butiker utmed Kungsgatan och kopplar det till p-platsbrist som tydligen är så akut att han överväger att skrota sina planer på att öppna ny butik i stan.
Kommunalrådet Jari Puustinen (M) invänder, dock alldeles för försiktigt eftersom det som handlaren säger är en missuppfattning. Men så är den politiska ledningen van att tassa på tå inför den här missledda opinionen, genom att i ord delvis ta dess parti.
Kommunens siffror (2019) visar att det alltid finns lediga parkeringar i centrum inom gångavstånd till alla platser man skulle vilja besöka. Beläggningen på vardagarna, mitt på dagen, är 80-85 procent. På lördagarna, som är en viktigare dag för centrumhandeln, är hälften av p-platserna lediga.
Handlaren som uttalar sig i EK jämför Eskilstuna med Örebro och Västerås, som han menar har betydligt fler butiker i centrum. Det är riktigt men samtidigt svårt att koppla till antalet p-platser som är ungefär lika många i centrala lägen i alla tre städerna i relation till tätorternas storlek.
Däremot bor det betydligt fler människor i Örebro och Västerås som helhet – liksom i själva stadskärnorna. Det där kan beräknas på olika sätt. Konsultföretaget WSP har mätt det som en radie på 750 meter från stadens mittpunkt. I Örebro och Västerås bor det omkring 8 000 personer på den ytan, i Eskilstuna 6 000.
Stor befolkning som bor centralt är erfarenhetsmässigt en viktig faktor för en levande stadskärna, vilket också är dit Eskilstuna rör sig. Det gör man bland annat genom att bebygga tomma ytor efter nedlagda industribyggnader som i brist på annat fungerat som parkeringar. Det är heller ingen vild gissning att ytterligare ett hotell och ett kulturhus mitt i centrum är bra för centrumhandeln.
Sedan handlar det om resvanor. Katrineholms kommun studerade vid fem tillfällen en vardag i maj 2016 ett antal centralt placerade parkeringsytor, för att se var folk hade sina bilar parkerade och var de var registrerade. Det visade sig att 30 procent hade mindre än en kilometer mellan parkering och hemadress. En mindre andel av dem var boendeparkeringar.
Ungefär så ser det ut överallt i medelstora svenska städer, och säger åtskilligt om p-platsernas och bilens betydelse generellt. Man behöver inte alltid slå knut på sig själv för att förflytta sig på andra sätt än med bil och ändå få ihop vardagen.