Utsatta områden är det opportunt att tala om. Utsatta torg kan också finnas.
Som det Gyllenhjelmska, i statsministerns stad, Strängnäs. Där hade polisen en del att göra, förrförra fredagen.
Som rapporterats på nyhetsplats var det bråkigt på den pub som ligger där och ingår i en stor kedja. Firmanamnet har inget med Strängnäs som stiftsstad att göra. Ölkranarna har biskopsbeteckning oavsett om det finns domkyrka och Roggeborg eller inte.
Det var kallat till ”hemvändarfest”, och polisen tycks ha förutsett vad som kunde väntas. De var där med civilklädda spanare. Innan kväll och natt var över hade de åtta misstänkta för narkotikabrott efter provtagning.
Det var väl inte ungdomarna från andra kommuners ”utsatta områden” med hyreshus som känt sig kallade till ”hemvändarfest” kring ölkranarna på hotellet med puben. Strängnäs stod i stället för ett prov ur levande livet på något det tycks vara väldigt inopportunt att tala klartext om.
Narkotikan som ger intäkter, i en stor del av gängbrottsligheten och annan kriminalitet, har kunder från många slags orter och stadsdelar, där det talas svenska med mindre eller ingen brytning. Gängbrottslighetens följder, även skottlossning, finansieras till stor del från andra stadsdelar, av dem som handlar av langare, köper stöldgods eller tycker det är billigt och bra där affärerna är svarta.
Opportunt är det att ständigt tala om ett par enstaka stadsdelar i Södertälje, eller Eskilstuna eller Botkyrka. Så byggs en bild upp, där som enda drivkraft till gäng och svarta pengar nämns invandrare. Men pengarna och främjandet av langning och skjutningar kommer från personer spridda över stora delar av samhället, även från socialgrupper och miljöer som i statsministerns stad. Vid det fina torget. På den eleganta puben.
Narkotika, som det handlar om, och som polis, skola, psykiatri och kriminalvård ser så många tragiska följder av, har blivit ett icke-opportunt ord. Det anses numera starkt opassande. Statsministern från Strängnäs läste i tisdags upp sin regeringsförklaring i riksdagen. Ordet narkotika förekom noll gånger, i en text där brottslighet och invandrare däremot gavs stor plats och eftertryckligt kopplades ihop.
Vid det utsatta torget i Strängnäs var det, som tidningen rapporterat om, inte bara narkotika som avslöjades. Företaget som lagt sig till med biskopsstatus har beklagat sig på sitt Facebookkonto: ”Skadegörelse”, ”aggressivitet” ”hotfullt mot andra gäster eller personal”, ”man vandaliserar, kränker eller använder narkotika i våra lokaler”.
Ett företag där så pass mycket av marknadsföringen handlar om utspädd etanol i glasförpackning borde ju inte vara enbart förvånat över stök och bråk. Men tydligen hade någon förfalskat biljetter och sålt dem.
Ett fall för polisen det också. Bedrägeri kallas det. Också det kan hända på långt håll från stadsdelar vars invånare det är så opportunt att lasta även andras skuld på.
Polisen behövdes uppenbarligen på plats vid det utsatta torget. Så förhoppningsvis gnälls det nu inte över att de gjorde sitt jobb, även i den sortens miljö.