Niklas Otto Olsson: En fläskkotlett kan också vara oaptitlig

Mat bör inte hamna i soptunnan. Det är ett slöseri med resurser. Men en del matavfall och svinn är svårt att undvika. 

Det finns saker som kan göras för att minska slöseriet. Investeringar i ny teknik inom jordbrukssektorn som minskar risken för skador på råvaror när de skördas är ett exempel. Andra saker är att inte ta upp mer på tallriken än man kan äta upp. I skolorna kan mer överbliven mat återanvändas i nya rätter i den mån det går.

I dagarna har det blivit diskussion om matsvinnet i Strängnäs skolor. I EK/ST (19/1) konstaterade Karin Lundell, måltidschef i Strängnäs kommun, att omkring 15 procent av maten i kommunens skolor slängs. 

Det är inte bra. Mängden mat som lagas i skolköken är ofta planerad för att täcka barnens näringsbehov. Om det slängs mat kan det vara så att det finns barn som inte får nog med näring. Sådant påverkar hälsa och välmående. Det riskerar leda till koncentrationssvårigheter med sämre studieresultat som följd.

Och när Sverigedemokraternas gruppledare i Strängnäs, Björn Karlsson, kommenterar svinnet gör han det lätt för sig: den vegetariska kosten är boven i dramat! Barn och föräldrar är främmande för den vegetariska mat som serveras i skolorna, menar han (EK/ST 25/1).

Visst kan det vara så att vegetarisk kost är främmande för en del. Men matsvinn förekommer också när det serveras kyckling, fläsk, nöt. Det berättade i alla fall Lundell förra veckan. 

Så varför skylla på den vegetariska maten? Det finns goda hälso- och klimatvinster med att minska mängden kött och öka mängden växtbaserad mat. För vissa barn kan det vara den enda vegetariska kosten de får.

Att det blir mat över kan ha flera anledningar. Attityder och vanor hemifrån kan påverka. Hur är det i skolornas matsalar? Är det högljutt och slamrigt kan det vara svårt att få matro. Det finns också unga som har ätstörningar som de kan behöva hjälp med.

Många skolor är bra på att anpassa maten för barn med allergier eller religiösa matkrav. Men när det kommer till barn med exempelvis olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det ibland brista. Det kan handla om att barnet inte kan äta viss mat eller att det ska intas i en särskild ordning. Kunskapen om sådant kan ibland vara begränsad i skolköken. Skolorna behöver hitta sätt så att också dessa barn kan äta varierat i skolan.

Mycket handlar om hur maten tillagas och presenteras. Lockas barn till att äta den? Varför då stirra sig blind på vegetarisk mat som orsaken till matslöseriet? En dåligt tillagad fläskkotlett kan också smaka illa.