I internationella medier får det som kallas "skatteparadis" ännu en välförtjänt känga.
Det är en omfattande informationsläcka som det oberoende journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) i Washington fått ta del av. Tillsammans med nyhetsförmedlare som brittiska The Guardian, franska Le Monde, amerikanska Washington Post och i Sverige Uppdrag Granskning har det stora materialet engagerat omkring 600 journalister.
I de så kallade Pandorapapprena bekräftas mycket av det som redan är känt i Panama- och Paradispapprena: runt om i världen finns det de som hjälper såväl brottslingar som andra att dölja sina pengar och undkomma skatter.
Exakt hur det går till varierar från fall till fall. Men i huvudsak handlar det om att advokatbyråer och konsulter använder små hälarstater för att genom komplexa ägarstrukturer göra det möjligt att anonymisera klienters ägarskap och gömma undan pengar. Dessa affärsjuristers kunder är en blandad skara som delvis befinner sig i Europa, men också på andra håll.
Ett annat tillvägagångssätt är att artister och näringslivspersoner lagt ägandet av sina varumärken i dessa ”paradis” på grund av de låga skatterna där eller deras regler för patent- och royalties. De skatteflyktstater som har denna affärsmodell att snylta på andra länders skattebaser bör, som delvis redan skett, pressas till ändring.
Andra kunder är än mer problematiska. Det är myndighetstoppar i Pakistan som gömmer mutor. Putinnära företagsägare som stoppar undan pengar åt sig själva eller andra som är del av det ryska styret. Men även shejker från oljediktaturer och andra kleptokrater. Det är också frågan om drogbaroner och gängledare som tvättar pengar intjänade på knark, människohandel och vapen.
För att komma åt den här typen av fiffel krävs mycket internationellt samarbete. I det är EU och OECD viktiga organisationer som gjort mycket. Men Pandoragranskningen visar att mer insatser verkar behövas. Skurkar och despoter ska inte få någon hjälp i att skydda sina tillgångar i västvärldens finanssystem. Att medier gör denna typ av journalistiska gräv är också viktiga för att belysa problemens omfattning och metoderna som används.
Det skydd som en sämre sorts affärsjurister ger fifflare snedvrider inte bara marknader utan underlättar även för dem som förtrycker, mördar och stjäl att fortsätta med det. Näringslivet och dess lobbygrupper i väst talar sällan om de bekymmer hälarholmar i Karibien, Medelhavet och Stilla havet innebär. Det är på tiden att de gör det.