Det stora paketet ska vidga fortbildnings- och utvecklingsmöjligheter, och sätta punkt för dragkampen om arbetsrättens regler om uppsägning. Lösningen ligger i stort sett klar sedan slutet av 2020. Proposition är under utarbetande. Kompletterande förhandlingar pågår så att fler fackförbund och arbetsgivarorganisationer ska följa modellen i det huvudavtal som utarbetades i privat sektor.

Ett samlat grepp tas på flera angelägna, men också segslitna frågor, som rör arbetsmarknaden i en tid av snabb teknisk och yrkesmässig förändring. I synen på trygghet i jobbet flyttas fokus till omskolnings- och utvecklingsmöjligheter. Det blir lättare att säga upp eller avskeda sådana anställda som missköter sig. Lagen om anställningsskydd (LAS) blir kvar, men ändras. Staten bidrar med betydande summor, men arbetslöshet förebyggs och trycket på arbetsmarknadspolitiken minskas.

Sådant här förutsätter kompromiss, som inte alla har lätt för. Reformpaketet är på väg mot riksdagsbehandling och utvidgningar genom fler kollektivavtal. Då agiteras ändå för att krokben ska sättas och allt skjutas upp, till efter riksdagsvalet.

Senaste bedriften, eller senaste högerborgerliga stolleprovet, är Svenska Dagbladets ledare i tisdags, med kravet att ”oppositionen” borde ”definitivt överväga att bistå Vänsterpartiet i att skjuta LAS-reformen över valdagen”.

Ändringen i LAS är inte ”borgerlig” nog för Svenska Dagbladet, och med det menas väl inte långtgående nog. Paketet påstås också ha principfel, och tidningen åberopar där sådana företagsorganisationer som inte sluter kollektivavtal och inte har några relationer att vårda mellan arbetsmarknadens parter.

Men det samtidiga greppet i flera länge diskuterade frågor är möjligt just därför att parter på arbetsmarknaden går före med huvudavtal. Det är ju parterna, inte riksdagen, som förfogar över trygghetsråden, som nått stora framgångar i att underlätta byte av jobb eller yrke efter neddragningar och nedläggningar. Dessa ges en nyckelroll i de nya möjligheterna till vidareutbildning.

Den privata sektorn, och främst den exportkonkurrerande industrin, med IF Metall, Unionen och Svenskt Näringsliv, har utarbetat lösningen. På LO-sidan har Kommunal på mycket goda grunder anslutit sig. Både i industrin och i vårdyrkena betyder datoriseringen respektive den medicinsk-tekniska utvecklingen en mycket snabb förändring av arbetsinnehåll och kompetensbehov. Nya möjligheter att hänga med i kompetenslyft och ibland byta yrke kan ge mer trygghet. Att bita sig hårt fast i oförändrade LAS-regler skulle vara till medlemmarnas nackdel.

Det gnisslar ändå en del mellan LO-förbunden, där inte minst byggsektorns organisationer ser många saker på annat sätt än industrins. Det gnisslet spelar Vänsterpartiet på, senast med ett uttalande från partiledaren Nooshi Dadgostar om att skjuta upp det hela till efter valet.

Det är detta Svenska Dagbladet vill hjälpa henne med. Så långt har det gått. För att köra över Svenskt Näringsliv och IF Metall vill den tidningen spela en obstruktionspolitikens pingpong med politikens och fackens vänsterkant.