Nöden har ingen lag, brukar man säga. Men det gäller inte myndighetsutövning. Där måste lagar följas i alla lägen. Det hör till en demokratisk rättsstat.
Som ett led i stödet till lokala företagare i coronakrisen tillät Eskilstuna och Strängnäs kommuner att restauranger öppnade sina uteserveringar tidigare. Strängnäs förlängde också deras tillstånd för alkoholservering med en timme.
Åtminstone det första var rimligt. Att låta fler restauranggäster sitta utomhus är bättre för att motverka smittspridning. Och det är inte alldeles logiskt att öppnandet av uteservering ska vara låst till ett visst datum på året, oavsett väder.
Men det har gått åtminstone undertecknad förbi att kommunerna aldrig prövade varje tillstånd för sig. I stället har de låtit de nya reglerna gälla för alla krogar per automatik. Länsstyrelsen tillrättavisar nu kommunerna för detta.
Ja, det som länsstyrelsen utför i Eskilstunaärendet, där det har nått fram till beslut, är myndighetstillsynsvarianten av prygling. Kommunen har fått krögarna att bryta mot alkohollagen samt gynnat näringsintressen på bekostnad av de sociala skyddsaspekterna i lagen, slår man fast.
Länsstyrelsen menar samtidigt att de ansvariga i kommunen sannolikt inser sitt misstag och kommer inte att göra om det. Att döma av uttalandena från miljö- och räddningstjänstnämndens ordförande, Geerth Gustavsson (S), tycks så vara fallet. Kritiken är mottagen och accepterad.
Lite annorlunda är det i Strängnäs, där länsstyrelsen ännu inte har fattat beslut men meddelat kommunen om lagbrottet och gett den möjlighet att yttra sig. Så här säger Magnus Stuart (M), ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Strengnäs Tidning:
– Staten har uppmanat oss kommuner att underlätta så mycket som möjligt för våra företag, så jag blir förvånad över att de slår ned detta beslut omedelbart.
Förvånad över att länsstyrelsen gör sitt jobb när Magnus Stuart inte förmår göra sitt? Ingen tar ifrån kommunen rätten att, inom ganska vida ramar, bestämma över när och hur restauranger får servera alkohol. Men det ska skötas rätt.
Det egendomliga är att ingen kommunjurist har sagt stopp, särskilt när det kommer till alkohollagen som alltid är i deras blickfång.
Och det har förekommit även allvarligare kommunala lagöverträdelser i coronatid i Sörmland. Som Katrineholms egenmäktiga beslut att gröpa ur kommuninvånarnas fri- och rättigheter.
När regeringen meddelade förbud mot sammankomster med 500 eller fler personer gick kommunen längre. Man ”rekommenderade” föreningar att avstå från ”större evenemang” även om de omfattade färre deltagare än 500, under hotet om indragna kommunala bidrag.
Kommunen preciserade inte sitt de facto förbud mer än så och gjorde ingen skillnad mellan offentlig tillställning och grundlagsskyddad allmän sammankomst, som en demonstration.
Ledarsidans fråga på vilken rättslig grund Katrineholms kommun fattade detta beslut förblev obesvarad.