Vad är det som pågår inom Moderaterna i Vingåker?
Katrineholms-Kuriren berättade i maj om uteslutningen av Irene Sandqvist (M). Hon är bland annat ledamot i kommunfullmäktige och vice ordförande i socialnämnden. Motiveringen var kryptisk och Moderaternas länsförbund i Sörmland, som hade drivit fram uteslutningen, ville inte berätta något offentligt.
Häromdagen fick dock Katrineholms-Kuriren veta mer. Det handlar om en konflikt mellan Sandqvist och oppositionsrådet, tillika gruppledaren, Charlotte Prennfors (M). Länsförbundets styrelse anklagar Sandqvist för att bland annat ha baktalat gruppledaren, uppträtt otrevligt mot partikamrater och agerat på Facebook på ett integritetskränkande sätt.
Det är allvarliga anklagelser. Men så gott som allt i det dokument som inleder uteslutningsprocessen är oprecist, presenterat på ett sätt som gör det svårt att bemöta. Samtidigt framför Sandqvist en del kritik som väcker frågor om sakernas tillstånd i Vingåkersmoderaterna.
Det gäller framför allt beslutet att anlita en extern konsult för att ta fram Moderaternas skuggbudget för 2017. 20 000 kronor betalades av allt att döma ut utan styrelsebeslut och utan beslut om delegation. Till saken hör att kassören som gjorde utbetalningen är mor till Charlotte Prennfors.
Att det krävdes extern hjälp för att ta fram skuggbudgeten är i sig anmärkningsvärt. Det arbetet borde ha täckts av oppositionsrådets ersättning och kompetens. Inte minst med tanke på kvaliteteten i det dokument som togs fram.
Det är en habil sammanfattning av moderat politik i Vingåker i största allmänhet. Men alstret är tekniskt bristfälligt och gör det svårt att förstå de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av budgetalternativet. Om partiet nu var tvunget att anlita extern konsult, för en i sammanhanget diger summa, är det väl sådant som man borde ha fått hjälp med.
Och det tycks vara Sandqvists efterlysning av beslutsgången bakom denna konsultarvodering som utlöste processen om uteslutning.
Men så är det en aspekt till. Länsförbundet pekade ut tre vägar ut ur konflikten. Den första var att Sandqvist avgick själv, vilket hon vägrade. Den andra var att förtroendet för henne prövades i fullmäktigegruppen och den tredje vägen var ett uteslutningsärende. Men det var först efter att omröstningen i fullmäktigegruppen inte gav de två tredjedelars majoritet som krävdes för avsättning som förbundsstyrelsen bestämde sig för att utesluta henne.
Trots nya uppgifter är de ansvariga i länsförbundet fortsatt förtegna – berättar så lite som möjligt utåt och beskriver detta som en intern partiangelägenhet. Det är orimligt. För det första finns det alldeles för mycket rökutveckling i denna historia för att locket på-linjen ska fungera. Sådant som man av mer eller mindre tveksamma skäl vill hålla dolt tenderar att förr eller senare komma fram.
För det andra är detta inte någon frimärkssamlarklubb vars interna förehavanden kan ses som privata. Det är ett politiskt parti vars företrädare söker medborgarnas förtroende. Öppenheten bör vara därefter.