Sveriges Radios granskning (22/9) av Sveriges grundskolor visar att skolsegregationen ökat de senaste tio åren. Andelen elever som går på segregerade skolor har ökat från drygt var femte till drygt var fjärde elev.
Ekot har tittat på hur stor andel av eleverna på Sveriges skolor som är utlandsfödda eller har två föräldrar födda utomlands för läsåren 2009/10 och 2019/20. SR har också undersökt hur stor andel av eleverna som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Granskningen visar bland annat att 95 procent av eleverna på Fröslundaskolan i Eskilstuna är utlandsfödda eller har två föräldrar som är det.
En del segregation i skolorna kan förklaras av bostadssegregation. Många föräldrar väljer skolor åt sina barn nära hemmet. Dagens kösystem som ofta används när skolor är välsökta kan också vara skyldigt.
Barn till föräldrar som är pålästa och förutseende har större chans att komma in på dessa skolor än föräldrar som inte är välinformerade eller är nyinflyttade. För vissa skolplatser ställs barnen i kö under de första levnadsåren. Vilket gör att nyanlända barn är chanslösa.
Därför är det klokt att skrota kösystemet, som föreslogs i Utredningen om en mer likvärdig skola i juni i år. Ansökan om skolplats bör i stället göras i anslutning till nytt skolår, inte flera år innan. När det finns fler sökande än platser vid en skola föreslår utredningen att skolan ska kunna välja ut ett antal urvalskriterier bland annat syskonförtur och kvoter för nyanlända. Också lottning togs upp.
Men att på frivillig basis införa lottning räcker inte. Den bör bli obligatorisk tillsammans med aktivt skolval, alltså att alla vårdnadshavare måste fylla i önskemål för sina barn. En sådan ordning kan uppröra en del politiker och föräldrar, och mobilisera väljare, eftersom det bryter upp vissa ärvda privilegier.
Det är också viktigt med insyn i skolan. Men med obligatoriskt skolval blir det ännu viktigare med bra beslutsunderlag. Offentlighetsprincipen bör därför gälla alla skolor, både kommunala och fristående. Det kan också vara bra om Skolverket på ett lättillgängligt vis ger information om bland annat lärartäthet och elevsammansättning.
Sådana reformer av skolan kan vara välgörande och motverka segregation. Därför bör politiker inte lyssna på de som tycker att barns familjebakgrund ska styra vilken skola de kan gå på.