Mellanmänsklig tillit leder till en bättre ekonomisk utveckling och ökar vårt välstånd. Människor som litar på varandra kan lägga mer tid och kraft på produktivt arbete och samarbete i stället för att skydda sig från lurendrejare. Motivationen att lura andra minskar också eftersom fler och nya avtal kan slutas i framtiden.
Det handlar också om att länder med invånare som litar på varandra oftare har bättre förutsättningar för att ta ut skatt för att finansiera gemensam och nödvändig välfärd, som sjukvård och skola. De som litar på andra litar oftast också på att deras skattepengar går till rätt saker, och att de och deras familjer får ta del av det som betalas gemensamt.
Att vara tillitsfull är inte detsamma som att vara naiv. Det finns skurkar och bedragare som kan tänka sig utnyttja människors förtroende. Därför är det viktigt att var och en läser det finstilta i kontrakt innan man skriver under och offentlig verksamhet behöver kontrollsystem för att säkra att skattepengar går dit de är tänkta att gå.
På temat tillit släpptes kapitlet ”Minskar mångkulturella samhällen den sociala tilliten?” av forskarna Sören Holmberg och Bo Rothstein i måndags, som en del i SOM-institutets forskarantologi ”Regntunga skyar”. I kapitlet används statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) över andelen utrikesfödda i samtliga kommuner och svar från över 100 000 personer från mer än tjugo års nationella SOM-undersökningar, för att besvara frågan om mångkulturen har någon negativ inverkan på mellanmänsklig tillit.
Internationellt sett har Sveriges befolkning länge haft en hög mellanmänsklig tillit, det vill säga att de flesta i Sverige litar på de flesta de möter. Och så är det fortfarande. Andelen av befolkningen som har hög tillit till andra har varit i majoritet sedan mätningarna började i början på 1990-talet, och har varierat mellan 55 och 61 procent. För 2019 är det 57 procent. För de med medelhög tillit har andelen varierat kring 30-strecket under samma tidsperiod.
De grupper i Sverige som i huvudsak har låg tillit till andra är unga, lågutbildade, arbetslösa och utrikes födda. Och de senaste åren har flera av dessa gruppers tillit sjunkit, bortsett från utrikesfödda. Invandrares tillit till andra har i stället ökat.
Något samband mellan andelen utrikes födda och tillitsnivån i samhället finns inte, detta konstateras av författarna. Andelen personer med hög tillit är ungefär lika stor i kommuner med högre andel invandrare som kommuner med mindre andel.
Mångkultur utgör ingen risk för den svenska tilliten och sammanhållningen.