Det råder ingen brist på dåliga nyheter från kriget i Ukraina. Den ryska militären trappar upp sina bombningar av städer med allt större hänsynslöshet. I denna takt kommer vi snart att räkna de döda civila, däribland barn, i hundratal varje dag – om vi inte redan är där. Moskva tycks ha bestämt sig för att försöka bryta den ukrainska motståndsviljan med terror.
Västländer måste nu fatta några svåra beslut. Om de inte vill införa en flygförbudszon över Ukraina, det vill säga stänga luftrummet för ryskt bombflyg, vilket skulle kräva direkt väpnad konfrontation med Ryssland, bör de berätta vad de vill göra i stället. Kommer de att förse den ukrainska försvarsmakten med mer effektiva vapen, så att ukrainarna kan göra jobbet på egen hand?
Den ryska regimens brutalitet i Ukraina följs av brutalitet på hemmaplan. Nolltolerans mot anti-krigsyttringar har gett flera tusen gripna och misshandlade människor i Ryssland. Fria medier har stängts ner och man har en lag på gång som ska kunna ge upp till 15 år i fängelse för spridande av ”falska” uppgifter om kriget.
Men trots detta mörker finns det även positiva nyheter. En kom från BBC i tisdags. Bolaget har noterat en kraftig ökning av trafik till dess ryskspråkiga nyhetssidor på ryska samt läsning av dess engelskspråkiga nyheter från Ryssland.
Det tyder på att det finns en efterfrågan i Ryssland på fri nyhetsrapportering om kriget och allt runtomkring. Trots den ryska statens ansträngningar att tysta nyhetsflödet.
Sanktionerna har redan effekt. Moskvabörsen har hållits stängd hela veckan. Aktier i stora ryska bolag – Sberbank, Gazprom, Lukoil – som omsätts på andra börser i världen, har blivit så gott som värdelösa. Rubelkursen mot dollarn sjönk med 30 procent på måndagen och har hållit sig kvar där sedan dess.
Flera analytiker drar slutsatsen att den ryska aktiemarknaden är död. Den regimen närstående aluminiummagnaten Oleg Deripaska – som själv har drabbats av hårda personliga sanktioner – spår att Ryssland har att se fram emot finanskrisen 1998, en referenspunkt i rysk ekonomisk historieskrivning, multiplicerad med tre.
Utländska företag lämnar Ryssland. De gör det för att de ser sin ryska marknad försvinna, för att deras möjligheter att producera något i Ryssland är borta eller för att de inte vill verka i ett land som bedriver ett anfallskrig, eller av en kombination av dessa skäl.
Vid sidan av detta utestängs Ryssland från så gott som alla internationella sammanhang inom idrott och kultur.
Räcker det för att få igång ett folkuppror och regimskifte i Ryssland? Ingen vet. Klart är dock att det finns en protestpotential i landet som inte bottnar primärt i politiskt missnöje utan i försämrade livsvillkor.
Men oavsett vad vi tror är det här de verktyg vi har, sanktioner för att sänka rysk ekonomi. Om inte annat så för att tömma den ryska statskassan på pengar till kriget. Den politiken måste fullföljas.