Varje Är slÀngs stora mÀngder mat. En del Àr rent avfall som Àr svÄrt att undvika: ben, kaffesump, skal. Men det Àr ocksÄ mat som hade kunnat Àtas. SÄdant kan undvikas om konsumenter tÀnker till en extra gÄng innan de handlar mat. Men Àven matvarubutikerna bör göra sin del för att minska matslöseriet.
Det finns livsmedelsbutiker som gör just detta. Nedsatta priser pÄ varor vars sista förbrukningsdag eller bÀst-före-datum börjar nÀrma sig. SÄdant som inte sÄlts skÀnks ibland till organisationer som gör matpaket eller hÄller med soppkök för hemlösa. SÄdana saker kan göra nytta. Men det Àr oftast i hemmen mycket av livsmedel slÀngs.
Livsmedelsbranschens kampanjer som lockar kunder till att köpa mer Àn de kanske planerat eller behöver bör dÀrför granskas. SÄ kallade multipriser och mÀngdrabatter Àr vanligt inom branschen. För de varor som passar att frysa in finns pengar att spara, men hamnar extravaran i soporna Àr det inte mycket som sparats.
I en rapport som slÀpptes av Livsmedelsverket hÀromveckan studerades hur utformningen av mÀngdrabattskyltar i livsmedelsbutiker kan pÄverka kunder till att inte göra onödiga matinköp. I Ätta butiker och tvÄ matkedjor anvÀndes tre olika skylttyper för att se hur kundernas köpbeteende förÀndrades. En fjÀrde anvÀndes som kontrollgrupp. De varor som studerades var broccoli och gurka. Under testperioden hölls priserna lika.
Bland annat anvĂ€ndes förstorad text för jĂ€mförpris och en informationsbubbla med texten âJag följer gĂ€rna med dig hem om jag blir uppĂ€tenâ. Samtliga alternativa skyltar innebar 10-18 procent lĂ€gre försĂ€ljning Ă€n det vanliga multipriserbjudandet.
Studien Àr inte stor och bör dÀrför tolkas försiktigt. Och Àven om resultatet inte Àr revolutionerade ger det en fingervisning om hur livsmedelsföretag med smÄ medel kan fÄ sina kunder att inte köpa mer Àn de faktiskt behöver. SÄdana förslag kan vara svÄra att motivera nÀr vinsten Àr fokus. Men pÄ sikt kan det innebÀra minskade utslÀpp av vÀxthusgaser och förbÀttrad resurshushÄllning. Det tjÀnar vi alla pÄ.