Mindre mat i soporna med andra skyltar i butiken

Varje år slängs stora mängder mat. En del är rent avfall som är svårt att undvika: ben, kaffesump, skal. Men det är också mat som hade kunnat ätas. Sådant kan undvikas om konsumenter tänker till en extra gång innan de handlar mat. Men även matvarubutikerna bör göra sin del för att minska matslöseriet. 

Det finns livsmedelsbutiker som gör just detta. Nedsatta priser på varor vars sista förbrukningsdag eller bäst-före-datum börjar närma sig. Sådant som inte sålts skänks ibland till organisationer som gör matpaket eller håller med soppkök för hemlösa. Sådana saker kan göra nytta. Men det är oftast i hemmen mycket av livsmedel slängs.

Livsmedelsbranschens kampanjer som lockar kunder till att köpa mer än de kanske planerat eller behöver bör därför granskas. Så kallade multipriser och mängdrabatter är vanligt inom branschen. För de varor som passar att frysa in finns pengar att spara, men hamnar extravaran i soporna är det inte mycket som sparats.

I en rapport som släpptes av Livsmedelsverket häromveckan studerades hur utformningen av mängdrabattskyltar i livsmedelsbutiker kan påverka kunder till att inte göra onödiga matinköp. I åtta butiker och två matkedjor användes tre olika skylttyper för att se hur kundernas köpbeteende förändrades. En fjärde användes som kontrollgrupp. De varor som studerades var broccoli och gurka. Under testperioden hölls priserna lika. 

Bland annat användes förstorad text för jämförpris och en informationsbubbla med texten ”Jag följer gärna med dig hem om jag blir uppäten”. Samtliga alternativa skyltar innebar 10-18 procent lägre försäljning än det vanliga multipriserbjudandet. 

Studien är inte stor och bör därför tolkas försiktigt. Och även om resultatet inte är revolutionerade ger det en fingervisning om hur livsmedelsföretag med små medel kan få sina kunder att inte köpa mer än de faktiskt behöver. Sådana förslag kan vara svåra att motivera när vinsten är fokus. Men på sikt kan det innebära minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad resurshushållning. Det tjänar vi alla på.