Åke Wredén: Misslyckade giftmördare och uppdyrkade bolagsregister

Giftmördare som ibland misslyckas är likväl giftmördare. Det borde prägla inställningen till Putins hantlangare i underrättelsetjänsterna – och till Kremls medlöpare bland affärsmän och högerextremister i väst.

Komiska poänger kan förekomma. En grävande nyhetssajt, Bellingcat, har avslöjat vilka ryska statstjänstemän i FSB (KGB:s arvtagare) som lade gift i ombyteskalsongerna på ett hotellrum för att avliva Putinmotståndaren Aleksej Navalnyj.

Det var nära att lyckas. Men FSB hade inte räknat med att en pilot snabbt landade med planet där Navalnyj blev akut sjuk. Han evakuerades till Tyskland. Flera laboratorier, ett av dem i Sverige, konstaterade vilket gift det var.

Det tilltänkta mordoffret Navalnyj har med Bellingcats hjälp ringt till en av männen i mordpatrullen, så att det såg ut som om han ringde genom en av underrättelsetjänstens egna linjer. Han fick agenten att tro att en tjänsteman hos högsta ledningen i Moskva var på tråden.

En redogörelse för mordförsöket finns nu inspelad, nedtecknad och publicerad vitt och brett i väst. Många har fått sig goda skratt, förmodligen även FSB:s rivaler i andra ryska spionageorgan.

Men lustigheten är begränsad. Rysk statsmakt är korrupt, ibland klantig ända in i kärnan. Den är dock hänsynslös i metoderna, likt en rad andra regimer. Politiskt oppositionella kan bli hängda i Iran, giftmördade av Putinregimen och styckmördade av Saudimonarkin. 

De inom sådana regimer som berikar sig själva har lärt sig att utnyttja västs finanssystem. Där har de dolt stulna pengar, och maskerat pengaflöden till propaganda och infiltration. En förutsättning för det var floran av ”skatteparadis” – häleriholmar med ett bättre namn. En annan var bolagsregister som tillät mörkläggning av reella ägare.

Kedjor av bolag genom ett eller flera sådana register samt häleriholmar har varit metoden att dölja sådant som tagits genom skattefusk, knarkhandel, penningtvätt eller insideraffärer. I den nedsläckta miljön har också makthavare i korrupta och auktoritära stater funnit sig väl till rätta.

Innan Trump kom i vägen hade samarbete inom OECD och EU lett till att ”skatteparadis” tvingats till uppgiftsskyldighet till andra länders skatteverk. EU införde regler om uppgifter om de reella bolagsägarna. I några av USA:s delstater har dock mörklagda bolagsregister blivit kvar och flitigt använts för att dölja ägandet av kriminella och andra ljusskygga pengar.

Där hände nyss, trots Trump, något positivt men ytterst ovanligt. Med 84 röster mot 13 i senaten enades republikaner och demokrater, och införde i anslutning till försvarsbudgeten en ny lag om rapportplikt om verkliga ägarförhållanden, från alla delstaters bolagsregister till en myndighet under finansdepartementet. Därifrån kan uppgifter lämnas för brottsutredningar och annat till både amerikanska och andra, USA närstående, länders myndigheter.

Det hade varit bättre med ett fullt offentligt register, som gett nyhetsmedier och kreditinstitutioner inblick. Men det var ändå ett kännbart bakslag, för Putinklientel och knarkhandlarklientel.