Cyberhotet är verkligt i Sörmland. Det är en slutsats man kan dra av helgens nätattack mot företaget Eberspächer. 

Tidigt i söndags upptäckte den internationella leverantören av fordonsteknik att dess IT-struktur utsatts för ett cyberangrepp. Koncernledningen valde att stänga ner systemet för att skydda kunder och anställda. Det är en ambition som även andra företag bör ha om de blir utsatta för liknande. Kommer känslig och personlig information i händerna på skurkar kan den användas i illasinnade syften.

Men att koppla loss sig från IT-system har konsekvenser. Då mycket av företaget är beroende av denna digitala teknik står nu företagets verksamheter världen över och väntar. Många av företagets anställda på fabriken i Nyköping är därför för närvarande inte på sin arbetsplats.

Det återstår att se vem som står bakom angreppet och varför. En del lär klarna, annat inte. Eberspächer har meddelat att de har satt in IT-specialister för att reparera och återställa det globala företagsnätet till normalläge. Men det kan dröja innan ordningen är återställd SVT (26/10).

Det går inte att vara nog tydlig med att aktörer i Sverige behöver ha ett stort engagemang i att cybersäkra sina verksamheter. I Cybersäkerhetsutredningen som kom i somras konstaterades dock att offentliga aktörer, näringsliv och andra organisationer inte hängt med i detta viktiga säkerhetsarbete.

Men något vattentätt skydd mot angrepp finns inte. Det gäller såväl i som utanför den digitala världen. Skurkar som vill förstöra eller stjäla har funnits i alla tider. Därför bör företag, kommuner, regioner, statliga myndigheter ha planer och lösningar för hur de ska kunna fortsätta med sin verksamhet även när de är utelåsta från sina system.

När verksamheter är uppbundna i viss teknik leder det till sårbarheter. Den digitala attacken mot en av Coops underleverantörer i somras visade att matvarukedjor bör ha alternativ till dagens kassasystem. Det kan handla om att ha programvara som är fristående från övrig IT-struktur eller manuella motsvarigheter. I värsta fall får man använda sig av papper och penna. Det är inte heller önskvärt att helt fasa ut kontanthanteringen. Det ska vara möjligt att köpa livsmedel när tekniken strular under lång tid.

Det är också klokt att ledningen i Nyköping ser över hur verksamheten kan rullas i gång utan att vara kopplat till det attackerade IT-systemet. Lyckas företaget med detta innebär det inte bara att fabriken kan återstartas. Erfarenheten från det kan kanske också komma till verklig nytta ifall något liknande skulle ske igen. Eller för den delen inför framtida kriser.

Att ha sådana reservplaner redo lär kosta en del pengar. Men det får det vara värt.