Vladimir Putin har förött mycket av ryska arméns stridsförmåga. Men förutom raketer, med och utan atomladdningar, har han en del andra tillgångar kvar, nämligen understödjare i andra diktaturer samt medlöpare i västländernas inre politik.

Båda sorterna har varit i farten de senaste dagarna. De odemokratiska oljestaterna är fler än Ryssland, och i oljekartellen OPEC samlas de och en del andra.

Tongivande där, men inte alltid effektiva i de beslut som tas, är arabiska Gulfstater med Saudiarabien i spetsen. När sanktionerna som ska pressa tillbaka de ryska fossilinkomsterna kan trappas upp, har det gjorts försök från USA och andra att få viktiga oljeländer att öka produktionen. Det kan motverka att höga oljepriser försvårar för europeiska länder och för USA att hålla ihop opinionen till stöd för Ukraina.

Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Qatar har dock fått OPEC att ta ett beslut som kan uppskattas av Putin, men också av Trumpflygeln i USA och dess beundrare i europeisk ytterhöger. Länder som gärna vill ha militärt beskydd av USA har trots detta inom OPEC verkat för att pumpa upp och sälja mindre olja – för att få upp priserna mer under Ukrainakriget.

Det menas bland en del sakkunniga att effekten sannolikt inte blir så stor. En rad OPEC-länder har ändå inte kunnat få fram så mycket olja att de fyllt kvoterna de har inom kartellen. Men en tydlig illustration är det av hur antidemokratiska länder ofta håller ihop mot demokratier, och gärna föredrar det slags president i USA som Putin vill ha.

Sammanhållningen i EU om Ukrainafrågan är, förutom i främst Ungerns regering, förhållandevis stark. Men oomstridd är den inte. Den yttre högerns tyska stödtrupp för Putin, som är SD:s motsvarighet AfD, har i helgen å ena sidan kunnat dra åt sig borgerliga missnöjesväljare i ett delstatsval. Å andra sidan har den mobiliserat 10 000 anhängare till en milt uttryckt extremistisk demonstration i Berlin.

Där viftades med ryska flaggor och olika extremistsymboler. Särskilt det gröna partiets utrikes- och näringsministrar angreps, med påståenden som att de skulle vara lakejer åt amerikanska storföretag. Detta var en demonstration för rysk gas – i realiteten för att Ukraina skulle utlämnas åt Putin.

En militant ytterhöger hoppas kunna profitera på att det dröjer med besked om hur effekter av höga energipriser ska lindras. Den frågan brådskar, och det utredningsförslag som nyss kommit i Tyskland om gaspriserna är intressant. Det är nämligen ett försök att lindra bördor men behålla drivkrafter att energispara. Det tak som från senvintern föreslås bli satt för vad gasförbrukare ska få betala, ska bara gälla upp till 70 procent för större företag och 80 procent för hushåll och småföretag. Därutöver får förbrukaren betala fullt ut.

Provisoriskt får hushållen decemberräkningen betald av staten, men ska med hjälp av den lättnaden fullt ut betala all förbrukning under de kalla månaderna januari och februari. 

Det är något med liknande syfte som förhoppningsvis kan konstrueras för svenska elpriser. Merförbrukning ska inte gynnas även om lättnader ges.