Förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien fortsätter. Men det är bråttom, vid årsskiftet löper övergångsreglerna ut.
Den inofficiella sluttiden för ett klart avtal har flyttats några gånger. I höstas försökte Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sätta press på EU. Han skulle lämna förhandlingsbordet om avtalet inte var klart den 15 oktober.
Lite mindre än en månad senare har förhandlingarna fortfarande inte nått sitt slut. Och om det ska bli ett avtal måste det godkännas av EU-parlamentet. Men blir det något avtal ens?
Till tidningen Politico (6/10) sa EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton, att det är en 50/50 chans att handelsförhandlingarna leder till ett avtal. Dagarna innan var EU:s chefsförhandlare Michel Barnier pessimistisk.
De sista knutarna handlar om statsstödsregler och fiske. För britterna är fisket inte en ekonomisk fråga, utan en symbolisk. Under Brexitkampanjen var det högtravande prat om att ta tillbaka kontrollen över brittiska vatten. Storbritannien och Norge har nått en överenskommelse om fisket. Kan liknande lösning vara aktuell med EU?
Men det finns skäl att vara (försiktigt) positiv. Förhandlingarna mellan Michel Barnier och britternas motpart David Frost fortsatte under måndagen. I söndags sa Boris Johnson i nättidningen Euractiv att ett avtal ska bli av.
Det vore av godo. Ett avtalslöst utträde lär störa handel och leveranser av bland annat livsmedel och läkemedel. En sådan utveckling riskerar försämra livssituationen för många britter. Storbritanniens ekonomi, likt i många andra länder, har drabbats hårt av coronapandemin.
Osäkerheten om det blir ett avtal, och vad som ska gälla i ett sådant, påverkar möjligheten att driva företag i och göra affärer med Storbritannien. Företagen behöver förbereda sig på vitt skilda scenarion. Och även om det blir en överenskommelse så kan det ta flera år innan regler och rutiner är på plats. Det sa i alla fall Jan Olsson, ordförande för Svenska Handelskammaren i Storbritannien till Dagens Nyheter förra månaden.
Sveriges varuexport har sjunkit mycket i jämförelse med förra året, i synnerhet med Storbritannien. Coronasmittans utbredning är en betydande faktor, men den osäkra utgången på förhandlingarna mellan EU och ö-nationen bidrar.
Blir det inget avtal lär det bli frågan om tullar och gränshinder. Företag som handlar och har samarbetspartners i Storbritannien kan behöva se över certifikat för produkter och tjänster. Kommer leveranser av viktiga komponenter försenas? Om det blir en överenskommelse är frågan vilka regler som gäller.
Oavsett utgång av EU-förhandlingarna behöver svenska företag förbereda sig på att det kommer bli krångligare att handla med Storbritannien efter årsskiftet. EU bör göra vad det kan för att minska dessa bekymmer. Men i slutändan är det britterna som ska ta den stora delen av ansvaret. Det är de som lämnar unionen, inte tvärtom.