Under pandemin får många företag och människor lättnader på krav och i regler. På flera håll får de också stöd av stat och kommun med pengar för att klara sig igenom coronakrisen. Varför då inte underlätta för de flera tusen ensamkommande unga som saknar varaktigt tillstånd för att bo i Sverige?
Regeringen föreslår att lätta på arbetsvillkoren för permanent uppehållstillstånd. Nuvarande kravet på minst två års tidsbestämd anställning ska bytas mot ett år. Regeringen planerar också att lägga fram förslag på att den som nyligen avklarat sin gymnasieutbildning ska få ett år på sig att hitta jobb i stället för dagens sex månader. Detta är bra.
Anledningen är att arbetsmarknaden under coronapandemin blivit tuffare än när nuvarande regler infördes. Det är därför troligt att de unga ensamkommande som nyss klarat sina gymnasiestudier lär få svårt att hitta jobb.
Remissinstanserna har inte mycket tid på sig. Promemorian skickades ut i måndags och instansernas ska svara på fredag. Lagen ska vara på plats 3 december. Och det finns skäl att ifrågasätta varför inte detta funnits på bordet tidigare.
Från Moderaternas håll tjattras det om att regeringen prioriterar "vuxna män utan asylskäl" framför kvinnor och barn. Vilka planer M har för att stärka kvinnors och barns rätt till skydd i Sverige framgår inte. Inte heller är det klart vad för alternativ partiet har för att lösa den kniviga situation många unga ensamkommande befinner sig i.
De som M kallar "vuxna män" kom 2015 och många är afghanska medborgare. Att utvisa alla dessa unga till Afghanistan skulle med dagens takt ta minst ett årtionde, kanske två. Det kostar pengar och skulle ske till ett högt mänskligt pris.
Det finns skäl att ifrågasätta påståenden om att dessa unga saknar asylskäl. Om detta släppte kampanjen "Håll ihop Sverige" en rapport förra månaden.
Författarna till "Hitta en human lösning för Sveriges ensamkommande ungdomar – nu! " är tydliga med att det som framgår i rapporten inte är nytt. Det är en sammanställning av det som medier och experter redan uppmärksammat. Det handlar bland annat om hur interna rapporter inifrån Migrationsverket pekat på att många asylärenden inte utretts tillräckligt.
Också den metod för medicinsk åldersbedömning som gavs större roll från och med våren 2017 har fått mycket kritik. Av bland annat Svenska Dagbladets granskning framgår att metoden visat sig vara av låg kvalitet.
Rapporten tar fasta på en annan diskussion. Bör man utvisa till Afghanistan? Författarna tar upp de krav på stopp av tvångsutvisningar till landet som Röda korset och Amnesty ställt, senast i februari i år. För unga människor som kanske aldrig bott i Afghanistan och saknar familj och släkt där lär situationen bli mycket svår.
Det är rätt att lätta på reglerna för många av de ensamkommande unga som etablerat sig i Sverige. Men det löser inte problemet. En amnesti hade däremot gjort stor skillnad. Moderaterna inser tids nog detta, även om det inte passar in i partiets nuvarande kommunikation.