I fredags publicerade Katrineholms-Kuriren en debattartikel av Maria Gilstig (M), andra vice ordförande i nämnden för primärvård, rättspsykiatri och Dammsdalskolan i Region Sörmland. Oppositionspolitikern var kritisk mot den dyra ombyggnaden av länets sjukhus, en fråga som uppmärksammats mycket i tidningen i år.
Det borde hon inte ha gjort. Inte enligt ordföranden i nämnden, Camilla Holmgren (S), som i en replik läxar upp Gilstig. När Sörmland och regionen är mitt i corona-krisen är det inte läge att kritisera byggplanerna, menar Holmgren. I stället borde politiker ”stötta” regionens medarbetare och ”stötta” sörmlänningarna i övrigt.
”Jag säger inte att den politiska debatten ska avta, inte alls, men någon måtta får det vara”, skriver Holmgren.
Det är ett försök till brasklapp som motverkar sitt syfte. Holmgrens efterlysning av måtta är just ett krav på att den politiska debatten ska avta under krisen.
Den typen av uppmaningar hör inte hemma i en demokrati. Maria Gilstig har inte gjort något annat än att uppfylla sin plikt som oppositionspolitiker, att kritisera majoriteten för ett beslut som, rätt eller fel, kostar sörmlänningarna stora belopp.
Hennes synpunkter blir heller inte mindre relevanta i corona-krisen. Tvärtom. När sjukvården är pressad är det särskilt angeläget att påminna om vad saker kostar och hur regionen prioriterar mellan sina utgifter. Gilstig må ha varit mycket hård i tonen, men knappast osaklig.
Och man kan säga mer än så: Nu under krisen är det viktigt att regionpolitikerna inte försummar andra frågor. Oppositionen bör välja sina strider, om inte annat så för att inte uppfattas som tondöv av medborgarna. Men opponera måste den fortsätta göra.
Alex Voronov