De flesta har sett företagets bud i rosa kläder och utrustning. En del har använt tjänsten. Många har också funderat över kurirernas arbetssituation. Det handlar om matkuriren Foodora.
I flera reportage granskar Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan hur Foodoras cykelbud har det på jobbet. I söndags gick det att läsa om hur reportern Dan Ivarsson under en månad testade på att jobba som det i Malmö. Och bilden som målas upp är inte vacker.
Lönen är låg. Anställningsformen otrygg. Vissa kurirer erbjuds tremånaderskontrakt. Flera som Sydsvenskan/HD pratar med har i stället kontrakt på en månad i taget. Budens prestationer utvärderas genom ett komplext poängsystem, som är vägledande i förlängning av kontrakt. Genom Foodoras app håller man koll på leveranstider och förseningar. Också sådant som buden inte har kontroll över, som hur länge de väntar på att maten blir klar.
De som tidningen pratar med berättar om stor press. Tycker cheferna på Foodora att leveranserna tar för lång tid är en förlängning på kontraktet inte aktuellt.
Under arbetspasset kan man inte tacka nej till uppdrag, även när man går av passet inom några minuter. Foodora kan också utan förvarning förlänga arbetspasset med flera timmar. Utgifter för reparationer på mobil och cykel som sker under arbetstiden får de anställda stå för själva, berättar personal för Sydsvenskans journalist. Matkurirernas arbetssituation är helt enkelt inte bra.
När Sydsvenskan/HD avslöjat sig för den lokala ledningen i Malmö blir det locket på. Endast företagets vd Hans Skruvfors får prata med medier. Men han är helt ovetande om arbetsvillkoren. Hur kan det komma sig att företagets vd inte känner till sin egen modell för anställning?
Det är inte heller så att branschen varit utan kritik de senaste åren. I Storbritannien och Frankrike, och andra länder i Europa, har haft mycket debatt om branschens anställningsformer, och långdragna stämningsprocesser där uppdragstagarna skadat sig på jobbet. Ofta till följd av tuffa arbetsvillkor.
Nyligen släpptes en rapport på samma tema av tankesmedjan Ratio. Den bygger på intervjuer med ett 30-tal kurirer, de flesta jobbar för Foodora och bekräftar den svåra arbetssituationen.
Många är födda i utomeuropeiska länder, saknar svenskkunskaper och berättar hur svårt de har att hitta arbete som matchar deras kompetenser. De har tagit arbete som kurir till dess bättre jobbmöjligheter dyker upp. Andra har det som deltidsjobb bredvid studierna eller under tiden de bygger upp eget företag. För många är det frågan om ett övergångsjobb.
Ska Foodora och andra företag i branschen tas för seriösa aktörer måste de ta ett större ansvar för att förbättra arbetsförhållandena. Och på vilket vis kan kurirerna organisera sig fackligt? Restauranger och konsumenter kan också ställa krav på kurirföretagen. För de vill väl inte stötta dåliga arbetsvillkor?