Styrkan i svensk arbetsmarknad har visat sig även i återhämtningen efter pandemin. Redan efter försommaren 2021 fann Statistiska Centralbyrån (SCB) att sysselsättningen – andelen mellan 20 och 64 som arbetat helt eller delvis senaste månaden – var tillbaka på 82 procent.
Denna, jämfört med övriga Europa, höga nivå, över 80 procent, hade Sverige uppnått från cirka 2013 och framåt, tack vare framgångsrik ekonomisk politik under en rad regeringar.
Nu är 82,4 procent senaste noteringen i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Alla jobbeffekter av pandemin är inte helt försvunna, och andra slags svårigheter kan komma till vintern. Men efterfrågan på arbetskraft är stor, med personalbrist i många yrken.
Bilden är densamma, men med mer detaljer, i en annan studie. Den har kunnat göras när inbetald preliminärskatt numera redovisas för varje individ, månad för månad. Det gäller anställda. Företagare som deklarerar för enskild firma eller jordbruk, och inte tar ut lön från eget bolag, kommer inte med.
Till sommaren 2021 var antalet anställda i hela ekonomin tillbaka på nivån före pandemin. Till årsskiftet hade det sedan ökat ett par procent till. Den hårdast drabbade näringsgrenen, hotell- och restaurang, var den enda som till början av 2022 hade ett par procent kvar upp till läget två år tidigare.
Detta redovisar Eskil Wadensjö vid Institutet för Social Forskning i Stockholm och Fredrik W Andersson på SCB, i senaste numret av Ekonomisk Debatt, som ges ut av Nationalekonomiska Föreningen. De har sett fler intressanta saker om hur Sverige även på arbetsmarknaden klarade pandemin bättre än många andra.
Att antalet med inkomst av anställning vid senaste årsskiftet var större än före pandemin gäller i nästan alla slags kommuner, undantaget är sådan landsbygd där de inte har nära till städer. Men antalet där låg en knapp procentenhet back.
Mer slående, efter en valdebatt där det vevats och vevats om att allsköns problem skulle bero på invandrare, är hur integrationen på arbetsmarknaden av de mer nyinflyttade uppenbarligen klarat pandemin. Den har rentav utvecklats bättre än för genomsnittet på arbetsmarknaden.
Bland födda i landet var antalet anställda i slutet av 2021 tillbaka där det var i början av 2020. Men för utrikes födda hade det ökat sju procent. Det märktes redan första pandemiåret, och den positiva tendensen fortsatte 2021. Ökningen var den dubbla för födda i Asien eller Afrika. Störst ökning av antalet med anställningsinkomst hade de födda i Afghanistan, hela 42 procent.
Att det över tid – och tvärtemot det rutinmässiga hackandet på invandrare och på flyktingpolitik – pågår en ihållande ökning av den andel av dem som yrkesarbetar har SCB klargjort tidigare. Även i särskilt ofta utpekade stadsdelar var förbättringen från 1997 till 2019 avsevärd.
Det har inte heller pandemin ändrat. Även de sent ankomna flyktinggrupperna, med till att börja med lågt arbetskraftsdeltagande, från länder som Syrien, Eritrea och Afghanistan, har trots pandemin följt med i rörelsen uppåt mot jobb och välfärd.