Budgetändringarna från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har gått igenom i riksdagen. Det handlar om ett par procent av statens budget men där finns några politiskt explosiva delar. Dit hör sänkningen av skatten på bensin och diesel med 50 öre vid pumpen från och med 1 maj nästa år.
Så är det sagt. I verkligheten är det inte fullt så enkelt. Av någon anledning valde M, KD och SD att inte själva göra de relativt okomplicerade ändringarna i skattetabellerna. I stället har de gett en beställning till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant lagförslag.
Följden blir en längre och snårigare väg till skattesänkningen som kanske inte ens blir av.
De tre partiernas budgetförslag gick igenom riksdagen eftersom inget annat förslag samlade fler röster. De övriga partierna kunde inte alla ställa sig bakom regeringens proposition. När riksdagen ska rösta om ett enskilt skatteförslag är läget ett annat. De partier som är emot sänkt skatt på fossila drivmedel borde lätt kunna enas om det. De har riksdagsmajoritet.
Men det behöver inte ens gå så långt. Beställningen till regeringen kan stoppas genom ett nytt tillkännagivande, från riksdagens skatteutskott, om att ignorera det tidigare tillkännagivandet från finansutskottet. Ja, det är ovanligt men sådana är spelets regler numera.
Miljöpartiet har lagt ett sådant förslag och hittills fått stöd av Vänsterpartiet.
Och egentligen borde detta inte vara svårt. De partier som var emot sänkt drivmedelsskatt i november, när riksdagen tog sitt rambeslut, borde vara det även efter årsskiftet när frågan kommer upp igen. Skattesänkningen går på tvärs med klimatambitionerna som bland annat handlar om att minska körningen på fossila drivmedel. Nu blir förbrukningen och utsläppen fler, enligt beräkningar från Naturvårdsverket.
Genom att rösta igenom tillkännagivandet slipper man slösa arbetstid på finansdepartementet för att skriva en proposition som sedan röstas ner, bland annat av samma parti (S) som lägger fram förslaget.
Vissa har dock redan valt krumbukterna. L, som motiverade sitt beslut att stå utanför M-KD-SD-förslaget just med sitt nej till sänkt drivmedelsskatt, säger nu nej till att stoppa den. Jo, L är fortsatt emot men vill inte, enligt talespersonen Gulan Avci ”medverka till att det blir mer kaos”.
Argumentet är svårt att förstå. Varför skulle det bli mer kaos genom att riksdagen ändrar sig om en skattesänkning som ger bättre klimatpolitik och förbättrar statens budgetsaldo?
Men så fungerar detta parti som slits mellan en ”borgerlig” tillhörighet och orimliga sakpolitiska ställningstaganden, och förlorar snart resterna av sin relevans.
Rösterna från L behövs dock inte om de övriga partierna – S, C, MP och V – fullföljer sin linje. Det bör de göra för klimatets skull.