Att bryta mot lagen är okej.
Nej, så har inte europeiska politiker uttryckt sig. Men det är innebörden när de i kör stödjer Greklands beslut att ”säkra gränsen” mot flyktingar som försöker ta sig in i landet ”illegalt”.
Ordet illegalt används i Sverige främst av högeroppositionen. Partiledare Ulf Kristersson (M) och Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) gjorde det i helgen på Moderaternas Facebooksida.
Det signalerar att något brottsligt är i görningen, vilket är fel. Det gängse begreppet i bland annat EU:s dokument är irreguljär migration – människor som saknar visum men tar sig till landet ändå reser irreguljärt.
I EU:s lagar som reglerar migration står det dessutom att om en människas avsikt är att söka asyl, får det land som personen kommer till inte ”säkra gränsen” genom att stoppa honom eller henne. I stället ska personen släppas in och få sin asylansökan prövad. Detta är även inskrivet i FN:s flyktingkonvention och har slagits fast i flera domar i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Den asylrätt som ständigt förekommer i diskussionen är alltså inte någon filosofisk princip som man kan göra lite vad man vill med. Det är en mänsklig rättighet, nedskriven i lagar som Sverige och Grekland har att följa.
Den grekiska regeringen har sagt att man stoppar mottagande av asylansökningar i en månad. Till stöd för det åberopar man en undantagsbestämmelse i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 78(3). Men för att använda den krävs, som UNHCR har påpekat, ett förslag från EU-kommissionen och beslut i Ministerrådet efter konsultation med Europaparlamentet.
Justitieminister Morgan Johansson (S) kan givetvis detta på sina fem fingrar. Däremot sitter han i en regering som ger stöd till Greklands gränspolitik och hoppas att den som hör honom i frågan inte lyssnar kritiskt.
Som när han i måndags kommenterade krisen i Sveriges Radio. Asylrätten är viktig att värna, sa han, för att i nästa andetag hävda att de som flyr mot gränsen redan har skydd i Turkiet.
Det är nonsens. Morgan Johansson vet inte vilka de som vill söka asyl i EU är på individnivå. Han har inte tagit reda på huruvida det som de har i Turkiet är ett skydd som är acceptabelt i förhållande till asylrätten.
Det har däremot grekiska asylmyndigheter och domstolar gjort när de granskat ärende för ärende. De har kommit fram till att bara några få procent av dem som lyckas komma in i Grekland och söka asyl får sändas tillbaka till Turkiet, då skyddet för dem där är värdelöst.
Och så en sak till: Under förra året beviljades cirka 8 500 turkiska medborgare asyl i EU. Det är över hälften av alla turkar som sökt skydd i unionen. Dessa individer har andra bakgrundshistorier än de människor från tredje land som vill till Europa. Men det ger en bild av respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet.