Tyrannen i Ankara måste lugna sig

Signerat 4 september 2020 05:00
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

2020 är ett år då EU har mycket på sin tallrik. Coronakrisen och Brexitförhandlingarna är två. Under sommaren har också en gränskonflikt i östra Medelhavet blossat upp. 

Grekland och Turkiet har länge gjort anspråk på havsområden i östra Medelhavet som överlappar varandra. Grekerna hävdar att deras ekonomiska zon utgår från landets många öar, medan Turkiet menar att den måste utgå från fastlandet. Ländernas olika bud, och oförmåga att reda ut gränsdragningarna, kan nu få stora konsekvenser.

 

Anledningen är olja och naturgas. De senaste åren har nya fyndigheter upptäckts i östra Medelhavet, och lockar flera kringliggande länder till prospektering efter naturresurserna. När bland annat Grekland, Cypern och Israel förra året skulle komma överens om en gemensam ekonomisk zon gällande detta, exkluderades Turkiet. Den turkiska regimen slöt i sin tur avtal med den libyska regeringen i Tripoli för att säkra möjligheten till prospektering i havsområdet.

Det turkisk-libyska avtalet upprättade gränser till havs som skar rakt igenom områden Grekland och Cypern gör anspråk på. Det är delvis i dessa omstridda vatten turkiska forskningsfartyg under sommaren letat efter gas och olja, och som nu riskerar eskalera situationen ytterligare, och ger skäl till att fundera över hur EU:s framtida relationer med Turkiet ska se ut.

 

Och det är allvarligt. Både Grekland och Turkiet har sänt flera krigsfartyg till de omstridda områdena, och vid ett tillfälle krockade ett grekiskt och ett turkiskt skepp. Grekiska försvarsmakten rustar upp för en eventuell militär konflikt. Macron har också meddelat att Frankrike kommer öka sin militära närvaro i regionen. 

Till den europeiska nättidningen Euractiv har flera EU-tjänstemän uttryckt en rädsla för den höga koncentrationen av militära fartyg i regionen, misstag kan ske, och misstag kan leda till krig. Och konflikten verkar trappas upp. Senast i lördags varnade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan Grekland med krig om de inte respekterar de nya gränserna. 

 

Vad som hör till är att många EU-länder också är Nato-medlemmar. Den lista av sanktioner som EU:s motsvarighet till utrikesminister – Josep Borrell – godkände förra veckan kan därför bli svår att genomföra. Där föreslås det bland annat sanktioner mot delar av Turkiets energisektor, men det är också tal om landets finanssektor. Kraven är att turkiska krigsfartyg lämnar omstridda områden och att prospekteringen upphör, innan slutet på månaden. 

Möjligheten för EU-länder att ge stöd till Grekland och Cypern utifall konflikten övergår i krig är också osäker, det kan stå i strid med eventuella Nato-åtaganden. I synnerhet när det gäller militärt stöd.

 

Det är viktigt att demokratiska länder inte ger efter för tyranner. Men den huvudsakliga strategin måste vara dialog och medling. Att slänga den av EU frusna medlemsansökan från Turkiet i soporna, kan också vara klokt om landets regim inte tar sitt ansvar och trappar ner konflikten.

Ämnen du kan följa